- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
87

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.

87

Att här i främsta rummet var fråga om adelns privilegier
ligger i sakens natur, och det är redan förut antydt, huru
åtskilliga af högadelns medlemmar trodde sig hafva funnit, att
ståndets dåvarande "friheter" ingalunda öfverensstämde med dess
"gamla och urminnes" samt därför redan länge haft för afsigt att
med stöd af en mängd medeltidshandlingar söka utverka
förbättrade privilegier, hvarigenom adelns både politiska och
sociala makt kunde ökas 1).

Efter Sigismunds ankomst till Sverige upptogs frågan härom
med förnyad ifver och befinnes nu ej blott hafva sysselsatt
riksråden, utan äfven adeln i allmänhet. Den 30 Oktober 1593
öfverlemnade nämligen en deputation af 6 adelsmän på det i
Stockholm samlade ridderskapets vägnar en ganska märklig
framställning till rådet om denna sak. Det heter häri, att ett "stort
missförstånd hafver varit till riksens råd, liksom de icke skulle
fordra alla riksens ständer deras gamla friheter" samt att de
"fast haft det anseendet, liksom de allena ville se på deras egen
välfärd, därigenom mycken ovilja dagligen växt hafver". För att
afskaffa sådant bad nu adeln att riksråden, som näst konungen
voro deras förmän, ville vara ens med dem att försvara deras
kristliga religion och gamla friheter. Adeln hade af konungen
förnummit, att den skulle få blifva vid urminnes privilegier, men
som få kände till dessa, begärde den att få veta, hvad rådet
därom viste, ty man hade någorlunda förnummit, att deras
förfäder varit "ett mycket fritt folk fram för andra, det nu Gud
bättre fast förändradt är" 2). Sina önskningar hade adeln
dessutom sammanfattat i en särskild skrifvelse, som äfven
öfverlemnades till rådet för att af detta granskas 3). \

x) Se ofvan p. 49.

2) Handlingen bland acta ang. riddersk. ocli adeln med anteckning af
Hogenskild Bjelke om innehållet samt dagen då den öfverlemnades.

3) Ibid. Då det kan vara af intresse att se hvilka önskningar adeln i
allmänhet denna tid hyste, anföra vi följande ur denna skrifvelse:

1) . . . "att K. M. oss till wåre förrige gamle adelige privilegiers och
frijheters upprättilse . . . efterlathe och bevilje wille.

6) ... Så och när som adelen för sigh och sine landbönder gärder eller
pålager samtycht hafwe, att the [det] med deres egne tjenere . . . opkräije lathe
och det seden konungens befalningzman antwarde . . .

7) Att med Adelens rosstienst, och när de till härfärd färdes, dett må
skee epter lagen ; thessliges må få tilbörligh skadestånd och wederlagh för dett
mann på konungens tugh och reser förtärer . . ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free