Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
88
Riksråden behöfde emellertid säkerligen ej denna
påminnelse för att gripa verket an. Den mängd af medeltidsurkunder,
som åtskilliga af dem förnämligast Hogenskild Bjelke och Erik
Sparre samlat, framdrogs nu, och med ledning häraf utarbetade
den senare en framställning, som, sedan den blifvit granskad’ af
de öfriga riksråden *), vid riksdagen i Upsala öfverlemnades till
konungen2). Denna framställning, som plägar kallas postulata
nobilium, består egentligen af tvänne särskilda skrifter, af hvilka
den ena har till öfverskrift "Riksens råds, ridderskaps och
menige adels oration och underdåniga skriftliga begäran till den
stormäktige högborne furste och herre herr Sigismundum m. m.
den tid, H. K. M. var kommen till Sverige att annamma sitt
faderlige arfrikes krona och regimente anno 1593 den sista
September, att njuta deras gamla urminnes friheter och privilegier
8) Att Richsens embeter och sådanne befalninger, som adeligit ståndli
egnar och bör att betiene, ibland dem måtte blefwe utdeelte, och att ingen
lagman hafwer häredshöfdinge dom, eller någen annen 2 häradsrätter.
10) Att secretet må blifwe uti Cantzelerens werie . . . och till
secreterer-embeter och Cantzelijsaker brukes adelige personer.
11) När nogenn adelzman tillmätes nogen saach, till hwilken han inthet
wore lagwunnen, att den då icke emot lag, rettwijse och dom blefwe fången
eller wåldförd, eij heller till heder eller ähre försmedeligen utropadt... så och
icke af godz eller ägodeler nogedt ifrån tagidt. . . antingen dett ähr ärft eller
för en trogen tienst, förländt, gifwitt och förwärfwedt, utann att om sakenn och
tillmäledt bliffwer aff ßichsenns Rådh och af adelzmen lagligen ransakett och
clömpt och icke af ringere personer.
13) Att de twå årlige heste, så ock hwartt tridie åhrs konungsheste
motte blefwe afskaffede ...
15) Om nogre godz, gårder eller egendom kan finnes ware komne ifrå
adelen . . . som de förmene sig hafwe rätt. . till att thet måtte ware dem fritt
igenn medh lagh bekomme; sammeledes de godz, som wåre föräldrer till
kyr-kior och Gloster, sedan konung Carls reifst blef hållen, bortgifwit hafwe, måtte
genom lag skäl och bewijs komme till neste slectled.
17) Att alle förseglinger, som adelen emot deres wilje hafve most
ut-gifwe . . . motte lefwereres tillbake igenn.
21) Att utaif Cronones rennte måtte blifwe hålne några unge
adelspersoner till studium både här i Rijket och uthan rijkes".
Det uteslutna är af mindre vigt eller angår frågor af mera allmän natur
såsom religionen. Bl. a. som adeln i detta hänseende begärde var, att lagen
måtte öfverses, att ej några nya stadgar skulle antagas eller skatter påläggas
utan samtycke af rådet och "ständernas samqväm i landsändarne", samt att
konungsräfst skulle hållas hvart tredje år.
Den 7 December 1593 upplästes "hela handelen" första gången i
rådkammaren. Anteckning af Hog. Bjelke på ett "extrakt" öfver de äskade
privilegierna bland acta ang. Riddersk. och adeln, I.
2) Yerving a. st. I p. 214. Geijer a. st. II p. 316 säger, att den
öfverlemnades vid Sigismunds öfverkomst till Sverige, men tillägget :
"öfverantvar-dad anno 1594", till den i texten anförda öfverskriften på framställningens
förra del bestyrker Vervings uppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
