Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
95
njöt skattefrihet af husbonden, äfven skulle få njuta sådan af
kronan.
I den 14:de punkten fordras utan ali inskränkning, att
frälsebönder skulle vara fria från utskrifningar, skjutsfärder,
dagsverken och gästning samt ej tvingas och sakfällas att besöka
häradsting, med mindre de där hade att klaga eller svara.
Dessutom borde de få byta sina varor med bönder och bergsmän,
och landsköp ej tydas vidare än lag säger.
I den 15:de begäres, att adeln måtte för sina tjänare och
gårdshjon få njuta de gårdsrätter, som förut blifvit beviljade, och
enligt den 16:de skulle inga gärder få påläggas adelns
landt-bönder, "med mindre det blifver samtyckt i landsändarne af deras
husbönder, såsom lag säger" *), samt i inga andra fall än de i
lagen stadgade, och härvid borde adelns bönder räknas för hela,
halfva eller torpare, allt efter som de voro lagda i syskonskifte.
Härefter följer en märklig begäran, "att, då någon hjälp af adelns
bönder blir samtyckt och krig är, adeln därbredvid icke nödgas
draga på utfärder, utan antingen adeln blifva fri från utfärden,
eller bonden från ledungslaman, eller adeln behålla samma gärd
till deras eget uppehälle, när de utdraga". Därjämte borde adeln
få njuta alla konungssaker af sina landtbor, dock efter laga dom,
och "ali adel, högre och lägre, utan och innan råds, vara ett
vilkor". Slutligen borde adelns landtbönder ej fängslas, utan få rätt
att ställa borgen, så vida de ej grepos på bar gerning.
Sedan en särdeles stor mängd handlingar blifvit anförda till
bevis för denna punkt 2), blir framställning af mera allmänt inne-
]) Jmfr Forssell a. st. I p. 79.
2) I konceptet, men ej i de öfriga exemplaren följer här en vidlyftig
framställning af orsakerna, hvarför originalen till de åberopade brefven ej funnos
att tillgå. Däröfver vore ej att förundra sig, heter det, utan det vore "fast mer
sällsynt, att så mycken rättelse är efterlefd vorden, när man vill se, huru detta
rike fordom förestods". De forna, främmande regenter, såsom en konung Erik,
Kristofer, Hans och Kristian, hvilka icke unnade de svenska lifvet, mycket
mindre några privilegier, hade nämligen bortfört och afhändt mycket; biskop
"Svinfot" (Johannes Magni) samt Brask hade äfven tagit mycket med sig, och
då Kristian I 1400 (sic) reste till ön herredag i Kalmar, "blef ett fartyg med
många riksens handlingar borta". Under konung Gustafs tid hade kansliet
föreståtts af en oredlig utländing Konrad von Pyhy, som understöd sig att
göra en ny lag och landstadga mot Sveriges beskrifna lag; kom ohörlige eder
och förpligtelser (ändradt till "nya eder och edsceremonier") till väga såsom
skedde i Örebro, "där de hafva svurit på bare svärd med
sakramentsannammel-se, hvilket i alla land och konungariken är ohördt, såsom och en benämd
Norrman, hvilken ville, att adeln skulle annamma deras gods länsvis efter tysk
ordning". Under konung Erik och Johan hade Göran Persson och Johan Henriks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
