Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
96
håll: "att nu sådana privilegier och frihet, som tillförene
uppräknade och beviste äre, icke kunne, mycket mindre borde
igenom arfföreningen förbrytas häller förkortas, gifver förnuft och
ali rättvisa med, kan ock icke häller i någon arf handling
befinnas".
Genom anförande af åtskilliga urkunder från de föregående
Vasakonungarnes tid visas, att desse, oaktadt arfföreningen,
erkänt rikets lag samt ständernas privilegier, hvarefter det vidare
heter: "och af detta föreskrifna är nu till att se, med hvad grund
det sagdt är, att adel och andra ständer icke af ålder hafve haft
privilegier, så ock om de i arfföreningarne äre gjorda till intet,
och om man står efter några främmande häller utländska friheter.
Och efter intet annat bortlofvadt och bebrefvadt är än själfva
arfsrätten, så förser man sig, att icke något annat påträngas skall,
hvilket vore uttryckligen emot Sveriges lag och alla konungens
eder och löften". På grund af allt detta begäres, att inga andra
stadgar eller ordningar måtte påbjudas än de, som med alla
ständer förhandlats och samtyckts samt tillbörligen i hvar landsända
beslutits; olagliga befallningar borde hållas kraftlösa samt alla
aftvungna förskrifningar lefvereras tillbaka. Hvad som behöfdes
för att något skulle komma till laga kraft, kunde åter pröfvas af
det föregående och efterföljande. Till styrkande af att
ständernas samtycke fordrades för nya lagars antagande anföres
nämligen därpå konung Birgers bekräftelse af Uplandslagen samt
förklaringen i Vesterås ordinantia och arfföreningen, att de voro
antagna "med riksens råds råd, ridderskap, bisper, prelater, ständer,
städer och den menige man, item alla lagsagors och landsändars
fullmäktiga sändebud". Vidare följer en begäran, att om några
förbud mot utförsel gjordes, dessa skulle gälla lika för alla, och
slutligen anhålles det, att den försegling, som båda konungarne
gjorde och stadfäste sins emellan i Kalmar, måtte blifva hållen
i alla punkter "efter hertig Karls och ständernas råd, samtycke
och förbättring, såsom ock förseglingen i bokstafven lyder" *).
son haft det största inflytandet och rikskansleren samt vice kansleren aldrig
varit betrodda om nyckeln och sekretet samt inga adelsmän brukade i
kansliet. "Om nu" — heter det slutligen med anledning häraf — "riket på sådant
sätt i längden kan blifva förvaret, får man finne."
*) Denna punkt finnes ej i konceptet. De exemplar af postulata nobilium,
som jag begagnat, äro ej undertecknade, men Fryxell a. st. IY p. 180 säger
att akten varit underskrifven af riksråden Nils Gyllenstjerna, Erik Stenbock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
