Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND. 99
nungens eget krigsfolk 1). Vidare tillerkännes adeln rättigheten
att uppbära alla kungliga sakören af sina landtbönder 2) samt att
bruka förut beviljade gårdsrätter utom i sådana mål, som gingo
på lif och jordagods3). Från de 2 årliga slottshästarne samt
hvart tredje års kungshästar skulle adeln förskonas, dock ej
förr än fred blifvit sluten med Ryssland, och för malmberg skulle
den utgöra hälften mindre russtjänst än för annan ränta. Adelns
landtbönder skulle ej betungas med gärder, utan att det blifvit
"samtyckt i landsändarne och lagsagorna efter som lagboken
lyder", samt ej behöfva deltaga i utskrifningar, dagsverken,
gäst-ningar, tingssökning, vägrödjning och skjutsfärder ytterligare än
som lagen och deras urminnes privilegier utvisa; och härvid
skulle alltid 2 fullsuttna landtbönder räknas mot en skattebonde 4).
De gods, som efter Karl Knutssons räfst blifvit skänkta till
kyrkor och kloster, skulle fortfarande få igenbördas 5) och med
afseende på förläningar stadgas, att adelsmän, som kunde göra riket
tjänst, skulle erhålla tillbörligt underhåll i land och län i
enlighet med rikets sedvänja, adelns privilegier samt förhållandet
under Gustaf Vasas och konung Johans tid, samt rikets slott och
fästen dem tillbetros 6). Ingen skulle, utan att han vore lagligen
dömd, få beröfvas sina förläningar, dock att konungen skulle äga
att därmed göra omskifte, när det skedde utan läntagarens skada
och vanära.
*) Annars sknlle russtjänsten utgöras på egen kost 4 månader inom
landet. Om russtjänsten utom landet nämnes ej något i förslaget hos Stjernman;
i Hog. Bjelkes är ett stadgande, att den skulle ske på egen kost under 14
dagar, överstruket, och i förslaget af den 18 Febr. säges uttryckligen att
vapentjänst ej skulle uppbjudas annorlunda än som lagen förmäler, landamäre
att värja.
2) Dock mot vilkor att landtbönderna ej befriades från böterna till
lagmän och häradshöfdingar (förslaget af den 18 Febr.)
3) Detta undantag finnes ej i Hog. Bjelkes förslag. I det af den 18
finnes på en lös lapp ett tillägg, enligt hvilket den nämnd, som biträdde
husbonden, skulle till hälften bestå af andra "hofmän", som ej voro i hans tjenst.
4) Enligt förslaget af den 18 skulle dessutom 2 halfvabor och 4
tor-pare räknas lika med en "hel frälsebo". Om den af Johan beviljade
"frihetsmilen" nämnes ej något.
5) Eller ock skulle" en adelsskola inom 3 år upprättas i riket och unga
adelsmän underhållas vid någon utländsk akademi, som tillhörde den
augsburgiska, bekännelsen. Tillägg i förslaget af den 18 Febr. Om bördsrätten
till öfriga gods, som kommit under kronan, är ej något stadgadt i dessa
förslag; jmfr postulata nobilium mom. VII.
6) Enligt förslaget af den 18 Febr. skulle de, som förde befälet öfver
slotten, äfven hafva "uppseende" med fogdarne, och enka efter en
länsinnehafvare få behålla länet "till det minsta" ett år efter mannens clöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
