- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
108

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

S. J. BOETHIUS.

108

geringen betrodde blifva, i vigtiga saker göres, vare ogilt och
kraftlöst". Enligt denna punkt skulle således frågorna afgjorts
enligt de flesta rösterna, och hertigen ej fått mer att säga än
hvar och en af rådsherrarne, men af ett följande stadgande visar
det sig dock, att meningen var att tillerkänna honom något större
befogenhet. Där så hände, heter det nämligen, att fursten och
de andra af regeringsrådet i någon vigtig sak icke kunde komma
öfverens om beslutet, "så skola de andra riksens förnämlige
ämbetsmän där till kallas och åtspörjas; kan dem ändock icke
sämjas, dä några flera af ridderskapet och adel och omsider alla
de förnämsta ständer, om så behof göres". Hertigen skulle
således ej utan vidare af "den största hopen" kunna öfverröstas,
utan frågan skulle, i fall han var af olika mening, underkastas
samtliga stormännens samt i sista hand ständernas afgörande.
Rätten att tillsätta nya ämbetsmän tillerkännes här konungen
blott med det vilkor, att det skedde inom år och dag, samt att
den utnämnde vore af rikets religion, och i sammanhang härmed
framställes ett fullständigt förslag till ordnande af rikets
ämbetsförvaltning. Rikets höga ämbetsmän borde sålunda vara 5,
nämligen drots, marsk, kansler, amiral och skattmästare. Den
förstnämnde, "hvars ämbete är förnämst i riket näst det furstliga
stånd", borde ständigt vistas i Stockholm. Marsken skulle vara
högsta befälhafvare i krig 1) samt adelns förstyre; kansleren skulle
med tillhjälp af kanslipersoner gifva alla skriftliga besked samt
förestå rikets skriftliga handlingar; amiralen skulle hafva vård
om flottan, men ej utan regeringens samtycke få sälja eller
bortbyta några skepp, hvarjämte ett inventarium öfver flottan borde
upprättas; skattmästaren skulle jämte kammarråden hafva
uppseende med rikets ränta och utgifter. Lagmännen borde
tillsättas enligt landslagen, och öfver Upland, Östergötland,
Vestergötland, Småland, Vestmanland, Finland och Livland borde
förordnas ståthållare eller landshöfdingar, hvilka skulle hafva
uppsigt öfver fogdarne, men själfve, om de förgrepo sig mot under-

Emedan den dåvarande marsken, Klas Flemming, ej åtnjöt krigsfolkets
förtroende, föreslogs, att en särskild befälhafvare måtte förordnas. Enligt
Verving, a. st. I p. 232 skall en häftig tvist vid denna tid hafva förefallit
mellan Flemming å ena sidan oeh Hogenskild och Ture Bjelke, Gustaf och
Sten Banér samt Erik Sparre å den andra, och med anledning häraf skall
sekreteraren Henrik Henriksson hafva skrifvit till hertigen, att rådet möjligen
kunde förorsakas att bedja konungen förordna en ny marsk, särdeles emedan
Flemming ej hade krigsfolkets förtroende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free