Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND. 111
och hvarigenom "ämbetena fingo för mycken betydelse och inre
fasthet, så att de lätt kunnat blifva fristående makter för sig,
som blott för namnets och teoriens skull förenade sig omkring
en krona såsom enhetens symbol" *), torde till stor del kunna
betraktas såsom ett arf från det 16:de århundradets aristokrati
till de män, hvilkas uppgift det blef att gifva systemets form
åt Karl IX:s och Gustaf II Adolfs åtgärder för organiserandet
af rikets förvaltning.
Oaktadt den väsentliga olikhet, som förefans mellan
hertigens och rådets förslag, öfverensstämde de dock däri, att enligt
båda förhållandet mellan regeringens medlemmar skulle blifvit
fullt bestämdt och att genom den själfständiga ställning, som de
tillerkände regeringen, denna skulle blifvit i stånd att
upprätthålla landets oberoende och vårda dess intressen. Detta var
emellertid något, som ej öfverensstämde med Sigismunds
afsigter, och i stället för rådets regeringsordning lät han uppsätta ett
eget förslag, som han den 30 April meddelade riksråden2).
Oaktadt de löften han gifvit den polska riksdagen, uppmanar han
häri undersåtarne att ej hafva den meningen om honom, att han
ej framdeles ville eller kunde komma till baka till riket, utan
i stället vara förvissade om, att han på det högsta skulle be-
*) Odhner: Sveriges inre historia under drottning Christinas förmyndare
p. 135.
2) En kopia häraf finnes bland acta hist. 1594: Hog. Bjelke har därpå
tecknat: "Viss copia alf then regeringsordningh, som H. Maj. till Swerige
och Pålandh hade latedh ställe och förändre emot den, som rijksens Eådh lote
författe efter H. K. M:z begeren, endogh her udi er seden mycketh
förend-reth, och öfweranthwardedes af H. K. M. sjelif till her Erich Sparre den siste
Aprilis, ner 4 slogh efter middagh, anno 1594 i Stockholm". Geijer, som ej
synes hafva känt till att Sigismund framstält ett eget förslag till
regeringsordning, säger a. st. II p. 319, att han visade sig nöjd med rådets, samt att
utskickade kungjorde den i landsorterna. I Sigismunds registr. 1594 finnes
också en instruktion för sändebud till Vestergötland af den 1 Maj. enligt
hvilken dessa skulle berätta, att konungen låtit författa en regeringsform,
samt strax underhandla om dess antagande och under den 8 Maj äro
fullmakter för sändebud till de flesta lagsagor, intagna. Den regeringsform, hvarom
här är fråga är emellertid tydligt konungens eget förslag, och för öfrigt synes
ej någon sådan underhandling då hafva kommit att äga rum, ty den 24 Maj
omnämner Karl i ett bref till rådet densamma såsom ännu ej företagen (se
Yingqvist a. st. p. 122) och den 5 Juni meddelar han sitt råd om
instruktionen. Bland acta hist. 1594 finnes en ny instruktion för sändebud till
Östergötland af den 10 Juni, och häri säges blott, att konungen skulle så beställa
med hertigen och rådet om regeringen under sin frånvaro, att intet skulle
blifva förgätet. Då sändebuden enligt denna instruktion skulle underrätta
ständerna om konungens afresa, men hertigen allt framgent fortfor att yrka, att
detta skulle ske, synes emellertid ej häller denna beskickning hafva afgått.
Jmfr Yingqvist a. st. p. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
