Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
113
nöjd med domen, "kaste vad, som förbemäldt är". Högsta befälet
öfver rikets krigsmakt synes Sigismund ej hafva ämnat anförtro
åt regeringen, utan åt särskilda personer, hvilkas namn dock ej
i förslaget äro utsatta l).
Öfver rikets uppbörd och utgifter säges det visserligen, att
regeringen skulle hafva inseende, men om medlens användande
lemnas noggranna föreskrifter åt kammarråden. Af uppbörden
förbehöll sig konungen allt silfver och koppar, så att däraf intet honom
oåtspordt finge utgifvas, samt tullar, taxor af städer och alla
"vildvaror" (pelsverk), och om han behöfde några svenskar hos sig i
Polen, 1 eller 2 af rådet samt sekreterare och andra, som kunde
sändas med bud mellan rikena, borde dessa underhållas på Sveriges
bekostnad. För öfrigt säges väl ej, att något af rikets inkomster
skulle föras till Polen, men något bestämdt löfte, att så ej skulle
ske, förekommer dock icke. Synnerligt anmärkningsvärda äro
de föreskrifter, som lemnas om ståthållarne samt befälhafvarne
på slotten. Desse skulle nämligen akta på alla saker, "efter som
deras synnerliga ed och skriftliga förpligtelse oss gifven lyder
och innehåller". "Och", heter det vidare, "besynnerligen skola
de, som på Kalmar, Borgholm, Kronoberg, Elfsborg, Vadstena
och Stegeborg blifva betrodde, ingen släppa där in utan
slottets folk allena och dem, som dit blifva till vakt förordnade.
Här uppå Stockholms slott hålles ock efter samma sätt; dock så
ofta som regeringsråden äro här tillstädes, måge de på slottet
hafva deras vist". Meningen var således tydligt, att regeringen
ej skulle äga tillträde till de förstnämnda slotten. Om flottan,
som borde ligga i Stockholm eller "annorstädes vid sjösidan",
skulle riksamiralen och underamiralen hafva vård, och om
arkliet tygmästaren. Något uttryckligt stadgande, hvarigenom
desse olika slags ämbetsmän med afseende på sin förvaltning
underordnades regeringen, förekommer ej. Tvärtom heter det
till sist, att på det större enighet måtte vara i riket, skulle
^ "Endoch" — heter det nämligen härom — "Wij icke wette oss nogenn
fiendskap med nogre wåre granner, muskoviten undantagen, .... dock
lik-vell efther dett altid rådeligit och tryggest ähr att hafve sakerne uti god och
noge acht, så wele wij nu härmed tillbetro" — (tomrum) — "att de uti vår
frånwarelse skole på wåre wegne hafue högste rådendett her uti Sverige således,
att der nogedt fienntligitt påkomme, då gifve vij härmedh" — (tomrum) — "uti
fullmacht efther lägennhetenn och tilfällett upbjude krigzöfversten med
krigsfolkett till att besättie och försware grännserne." Möjligtvis kan dock
meningen hafva varit, att namnen på regeringens ledamöter skulle införts i tomrummen.
Hist. Bibliotek. 1877. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
