- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
114

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

S. J. BOETHIUS.

114

ingen "fördrista sig till att inlåta eller mänga sig uti en
annans kall och ämbete, utan låta hvar och en därvid sig
förhålla, efter som vi dem hafva låtit förordna". Hvad
Sigismund härmed åsyftade var tydligen att genom
regeringsmaktens fördelning mellan den egentliga regeringen och en mängd
nästan fristående ämbetsmän, hvilkas instruktioner gjorde dem
beroende af honom personligen, kringskära den förras myndighet,
och just det, som både hertig Karl och rådet, ehuru på olika
sätt, ville förebygga, nämligen att Sverige skulle komma att
styras ifrån Polen, skulle blifvit den egentliga följden af detta
förslag. Då en väsentlig meningsskiljaktighet sålunda åter
inträdt mellan hertigen och rådet å den ena samt konungen å den
andra sidan, kan det ej förvåna, att den senare, med den
erfarenhet han vid kröningsriksdagen i Upsala haft af ständernas
uppträdande, ej var hugad att i enlighet med hvad hertigen yrkade
sammankalla dessa för att underställa frågan om
regeringsordningen deras bepröfvande, utan att han på sin höjd därom ville
underhandla i de särskilda landsorterna Hvad som vid samma
riksdag väsentligt bidragit till att Sigismund måste underkasta
sig sina undersåtars vilja, var äfven, att han saknade en
tillräcklig truppstyrka, samt sålunda stod maktlös gent emot sin
väl rustade farbroder. Antagligen fruktade han nu, att denne och
rådet skulle begagna sig af hans svaghet och genom att hindra
hans bortresa aftvinga honom en annan regeringsform än den,
han själf önskade, och sannolikt var det för att försäkra sig
häremot, som han vid denna tid sände en öfverste Weijer till
Polen efter trupper samt i Danzig lät utrusta en flotta 2).
Underrättelsen härom uppfylde riksråden med en liflig oro samt
förmådde dem att göra Sigismund de allvarsammaste föreställningar.
De bådo honom så skiljas från riket, "att det någorlunda måtte
svara mot den stora förhop och längtan", hvarmed alla ständer
motsett hans tillträde till regeringen. Ryktet om rustningarna
förklarade de sig visserligen ej kunna tro, men protesterade dock
mot ett dylikt tilltag, i det de framhöllo, att om en främmande
flotta komme till Sverige, kunde därigenom "den sjörättighet
och jurisdiktion", som detta rike förut haft i Östersjön, öfver-

*) Se härom Vingqvist a. st. p. 121, hvilken efter registr. anfört såväl
hertigens yrkande som konungens svar.

2) Yerving a. st. I p. 242.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free