- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
124

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

S. J. BOETHIUS.

124

och misshag att råda och säga sin mening efter sitt förstånd och
betänkande) varda samtyckande och beslutande, och icke den
ena parten den andra ovetterligt, eller utan dess samtycke uti
vigtiga saker" Denna framställning vann väl ej häller
fullständigt Sigismunds bifall2), men i den regeringsordning, som
han slutligen utfärdade 3), hade han dock i åtskilligt modifierat
sitt ursprungliga förslag, ehuru ännu väsentliga skiljaktigheter
mellan hans och rådets och ännu mer hertigens uppfattning
förefunnos. Grenom denna handling öfverlemnade han nu
uttryckligen riksföreståndarskapet åt hertigen och rådet "samtligen", men
meddelade dock ej någon föreskrift om deras inbördes förhållande.
.Konungens domsrätt tillerkännes regeringen, dock med den
inskränkning, att Sigismund hvart 3:dje år, antingen han var
tillstädes eller ej, skulle själf eller genom utsända män ransaka i
dylika mål 4). .För det fall att åtal väcktes mot någon i regeringen,
eller tvist uppkomme mellan dess medlemmar, lemnas nu den
närmare föreskrift, att de andra i regeringen, som ovälde äre,
skulle vara domare ; ifrån dem skulle dock vad få äga rum till
konungen.

Om Upsala akademi nämnes intet, och någon rätt att utdela
förläningar tillerkännes ej regeringen; dock skulle den, om några
förtjänta personer behöfde sådana, äga att underrätta konungen
därom, men denne hafva att därom befalla. Med afseende på
ämbetsmän, ståthållare och slottslofven förekomma ungefär samma
stadganden som i det förra förslaget, men förbudet att på slotten
insläppa andra än besättningen är uteslutet. Högsta befälet öfver
krigsmakten tillerkännes nu regeringen, och de detaljerade
föreskrifterna om rikets uppbörd äro här uteslutna. Om "skeps-

^ Bland acta historica 1594. Öfverskriften lyder: "Dette ähr nu på
kongl Mtt. wår nådigste herres, sanipt den högborne furstes, hertig Carls
nådige behagh, förbättringh och samptlige beslut och föreningh, så kårteligen
för fattet’ ’.

2) Af Karls bref till rådsherrarne den 13 Juli, visar det sig, att desse
beklagat sig för honom öfver att Sigismund hvarken ville antaga "den längre
eller stäckre ordning" som de stält. Karls registr. 1594 I.

3) Bland acta hist. 1594 finnas 2 underskrifna och förseglade original
exemplar däraf, af hvilka det ena är odateradt, men det andra dateradt den
10 Juli. I båda äro tomrum lemnade för ämbetsmännens namn. Det är denna
regeringsordning, som är aftryckt hos Stjernman a. st. I, pp. 423 o. ff. I
Sigismunds registr. 1594 är den besynnerligt nog intagen under den 30 Mars.

4) Detta stadgande är ej utförd t ioriginalexemplaren eller hos Stjernman,
men förekommer fullständigt i en afskrift bland acta hist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free