- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
125

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.

125

gården" förordnas, att den antingen skulle förblifva i Stockholm
eller Finland. Emedan hvarje kall och ämbete hade fått
synnerliga fullmakter och instruktioner, begärdes, att regeringen
skulle beflita sig om, att de blefvo fullkomnade, och till sist
förekommer äfven förbudet mot att någon fick inmänga sig i en
annans ämbete l). Tydligen var det på denna handling, som
rådsherrarne syftade, då de vid denna tid skrefvo till Sigismund, att
de förnummit "något därefter här och där vara förändradt" i det
betänkande, som de för 8 dagar sedan författat om
regements-ordningen. Som konungens hastiga afresa ej medgaf någon
vidare underhandling om denna sak, och hertig Karl ej velat
samtycka till regeringsordningen, hvarför det också ej i denna kunde
insättas, att den var "bestäld med H. F. N:s samtycke" 2), rådde
de emellertid nu, att "en fullmakt allenast måtte ställas för
regeringen" af det innehåll, att denna skulle hafva att förestå
styrelsen efter Sveriges lag och privilegier samt konungens ed, och
att den skulle "hålla däröfver" att alla, som voro förordnade till
några ämbeten "måtte sådant efter deras fullmakts lydelse
efterkomma". Därjämte uppmanade de konungen att ändtligen
namngifva personer till alla ämbeten3). Härmed synas
underhandlingarne om regeringsordningen blifvit afslutade, utan att
Sigismund sålunda kunnat därom komma öfverens vare sig med
hertigen eller rådet. Att han dock ej uppgaf sin plan att
kring-skära den blifvande regeringens myndighet visade sig emellertid
klart af det sätt, hvarpå han gick till väga, då han nu omsider
företog den af rådet länge påyrkade utnämningen af rikets
högre ämbetsmän.

Oaktadt allt hvad både hertigen och riksråden anfört mot
att flera vigtiga ämbeten skulle anförtros åt en person
bekräftade han sålunda den af sina ämbetsbröder och hertig Karl
misstrodda Flemming i dennes värdighet af amiral, riksmarsk, högsta
befälhafvare öfver krigsmakten samt ståthållare i Finland. Ehuru

1) Jmfr ofvan p. 114.

2) Detta säges ej häller i regeringsordningen af den 10 Juli.

3) The godhe herrers rikzens rådhz underdånige swar medh fåå ordh
för-fattedt. Odateradt fragment bl. acta hist. 1594 Juli—Dec. Enligt Yerving a. st.
I, p. 254 skola riksråden vägrat att underskrifva regeringsformen, med mindre
hertigen först gifvit sitt samtycke därtill ; möjligen är denna uppgift föranledd
af ifrågavarande skrifvelse.

4) Se t. ex. ofvan p. 65.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free