Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
127
Flemmings svågrar, i hög grad synas hafva åtnjutit Sigismunds
förtroende.
Stockholms stad och län, hvilket skall hafva omfattat hela
Upland och Norrland, anförtrodde Sigismund, i öppen strid mot
sin försäkran och oaktadt riksrådens upprepade protester, åt
katoliken Erik Brahe 1), vid hvilkens sida sattes hans broder
Grustaf, som visserligen var protestant, men dock synes hafva stått
Sigismund synnerligt nära2).
Yissa af dessa ståthållare erhöllo utförliga instruktioner för
sin ämbetsförvaltning samt fullmakter, hvarigenom de tillerkändes
en kunglig myndighet inom länen och sålunda gjordes så godt
som oberoende af regeringen3). Flemming skall till och med
hafva fått Sigismunds uttryckliga tillsägelse att ej efterkomma
regeringens befallningar, förr än han inhemtat hans mening
därom 4), och att döma af såväl hans som bröderna Stenbocks och
Erik Brahes följande handlingssätt synes det troligt, att de
lofvat Sigismund att inom sina län medgifva katolikerna förmoner,
som stodo i strid med konungens försäkran. Någon skattmästare
tillsattes ej, men Gustaf Gabrielsson (Oxenstjerna) och Göran
Knutsson Posse blefvo kammarråd, och för dem utfärdade Sigis-
*) Den 15 Juli skrifva riksråden till hertigen, att de mot denna
utnämning "strax uti grefve Eriks närvarelse rådt och bedit" samt att de nu
skriftligen författat sin mening både om det och annat mera, hvilken de med det
första ämnade framlemna till konungen. Brefvet är undertecknadt af Hog.,
Klas och Ture Bjelke, Gustaf och Sten Banér och Grustaf Gabrielsson, men ej
af Erik Sparre. Palmer, saml. 2.
2) Jmfr Fryxell a. st. IY, p. 66 o. 77. Att äfven Gustaf Brahe blef
ståthållare på Stockholms slott, omnämnes ej af Yerving och Geijer, men
deremot af Fryxell och i Stjemmåns Svea och Götha höfdingaminne I p. 34, och
bestyrkes af hans brefvexling med Hertig Karl 1595 (se acta hist. för detta år).
3) Af dessa fullmakter har jag ej lyckats anträffa fler än tvänne,
nämligen den ofvan omtalade för Nils Gyllenstjerna samt en för Erik Brahe af
den 14 Juli 1594 (acta hist. 1594). De förete ganska väsentliga olikheter; i
den senare heter det nämligen, att Brahe skulle "hafva makt bjuda och
befalla, lika som vi sjelfva vore tillstädes, och därom med sådan flit beställa,
som han bäst kan tänka oss kan vara behagligt, och efter som den instruktion
särdeles förmäler (som) vi välbemälte grefve om alla saker i synnerhet gifvit
hafver", samt längre fram, att i denna fullmakt vore "begripet... allt hvad oss
själfva i regeringen vid förberörda Stockholms stad, slott och län med alla
ständer... efter lag och rättvisa göra borde". I Gyllenstjernås fullmakt
talas ej om någon särskild instruktion, och ej häller tillerkännes honom någon
dylik kunglig myndighet. Tvärt om heter det här, att han skulle fliteligen
låta fullfölja hvad af samtliga regeringen blifver beslutet, hvarom åter intet
nämnes i Brahes fullmakt. Den i Brahes fullmakt omtalade instruktionen har
jag ej återfunnit.
4) Yerving a. st. I, p. 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
