- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
144

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

A. G. AHLQVIST.

10

om konung Erik finge en lång regering, hade utsigt att intaga en
ganska hög plats inom den samma !). Vi måste då erkänna, att
Göran Perssons bitterhet mot Sturarne synes oss nästan
oförklarlig. Att en sådan bitterhet verkligen hystes af honom, är dock
klart och skulle snart visa sig uti hans ovärdiga behandling af
Nils Sture.

Efter alla prof på trohet mot konungahuset kunde svårligen
grefve Svante sjelf anses för en hemlig fiende till det samma,
och det så mycket mindre som han, enligt Erik XIV:s bekanta
uttryck, var fast mera benägen till vällust — »ännu ett oskyldigt
ord i språket» — och goda dagar än till att förestå vigtiga
krigshandlingar 2). Men den ärelystnad, från hvilken grefve Svante
äfven af konung Erik frikändes, kunde i stället beherska hans
äldste son, Nils. Mot denne, den ljuslette ynglingen, skall
konungens astrologiska grubbel i synnerhet hafva vändt sig, och
ännu befintliga handlingar visa, att han verkligen sökte läsa hans
öden i stjenorna 3). — Enligt en lysande främling, som hade sina
uppgifter om svenska förhållanden af Johan III sjelf, var Nils
Sture utmärkt genom skönhet och dertill i sitt umgänge värdig
och mild. Om hans utseende vittnar ock ett porträtt, hvars
äkthet ej är tvifvel underkastad. Det visar Nils Sture något äldre
än han verkligen var, med ett fint, blekt, intelligent ansigte,
blå ögon samt hår och skägg af ljusbrun färg; en ring i örat
med en infattad ädelsten påminner xom en »raffiné» från
Cathé-rine de Médicis hof4). — Ehuru år 1566 endast 23 år gammal,

*) Forssell säger sig (a. st. s. 100) ej hafva sett något bref eller
antydan om, att Göran Persson blifvit adlad, men påminner om Stjernmans
uppgift, att han blifvit det, och om hans benämning af välbördig i Nämndens
dombok. Till detta sista kan man lägga, att han äfven kallas så i
utanskrifter på bref ( . . . »welbördigh J. P. till Hiwlestada», — efter 1565 skref han
sig till Juleta), att i 1567 års riksdagsbeslut hans namn återfinnes bland
ridderskapets och adelns (Stjernman: Riksdagsbeslut, I. s. 274), och att hans adelsbref
skall hafva blifvit spikadt på galgen, då han afrättades (Celsius: Erik XIV:s
hist. s. 284). Han begagnade äfven adligt signet, visande i skölden de bekanta
tre tegelstenarne (aftryck på ett bref till Olof Larsson, d. 20 Dec. 1567, bl.
»Acta hist. u. E. XIV».)

2) E. XIV till G. Persson d. 4 Juni 1566. Riksreg. För öfr. flere
gånger tryckt.

3) Erik XIV:s bekanta astrologiska anteckningar i Ups. bibi. innehålla
äfven en »nativitet» för Nils Sture.

4) »il giovane (N. S.), ch’era di honestissima faccia, cosi di costumi
re-ali et mansueti» . . .: A. Possevinos Prima relazione (Theiner: Die Stellung
Schwedens etc. Urk. B. s. 261). — Nr 927 i Gripsholms porträttsamling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free