Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
A. G. AHLQVIST.
10
håller härom, att "för sådan otillbörlig handel hafver man icke
kunnat fria Abraham Gustafssons lif, utan bör han straffas
såsom en förrädare". Om domen öfver Ivar heter det, att han
blef "afsagd" (dömd) likasom herr Abraham. Också anmälde
Göran Persson den 11 Maj för konungen, att så han som herr
Abraham blifvit dömda till döden
Äfven mot Erik Sture hade Sastorp vittnat om hemliga
stämplingar med Genewitz. Utom för detta anklagades han nu
såsom den der uttalat missnöje med behandlingen af hans broder
Nils, äfven som derför att han tjenat hertig Johan samt varit i
råd med Olof Gustafsson Stenbock under dennes bekanta
högmålsbrott. Erik Sture var helt ung — just i dessa dagar fylde
han sitt tjugonde år — men uppträdde likväl frimodigt inför
domstolen och förpligtade sig att lida en förrädares straff, om han
befunnes haft någon kännedom om hemliga stämplingar. Härvid
torde det hafva stannat tills vidare. Ätminstone uppgifves det
ej någonstädes, att dom öfver Erik Sture blifvit fäld på Svartsjö.
Vi vända oss åter från den unge Erik Sture till hans
föräldrar 2J. Det bref, i hvilket konungen kallade Erik till
Svartsjö, innebar intet hot, och trodde han derför — säger en gammal
*) I konc. heter det om Ivar: "Kan och icke neke, att han haffuer tidt
och ofta hör dt att försmäde Kongl. M:tt för thet att h. K. M:tt haffuer giordt
her Nils Svantesson orätt". Det är således otydligt, om Ivar sjelf smädat
konungen, eller han hört andra så göra.
2). De mest gifvande källorna för Sturarnes historia under Maj månad 1567
äro följande:
I. Anders Simonssons berättelse om mordet på Svante, Nils och Erik
Sture (Loenbom a. st. I. 80—95). Förf., som uppehöll sig såsom tjenare hos
Sv. Sture under hans fångenskap, aflade denna berättelse på salighetsed (s.
95). Också förtjenar han i allt, hvad han säger sig sjelf hafva sett, full tillit.
II. Anonym berättelse om Sturemorden, tr. af Loenbom, a. st. I. 3 27.
Tyckes hafva kommit till på begäran af någon bland Sturarnes efterlemnade
familj. En och annan mindre origtighet kan uppvisas. Så t. ex. kom Svante
Sture till Svartsjö d. 12 Maj och icke d. 14 (s. 4), d. 22 Maj inföll på en
torsdag och ej på en onsdag (s. 11) o. s. v.
III. Handlingar angående Sturarne i Handl. rör. Sk. Hist. IV. 57—183.
Hufvudkällan för hvad vi veta om Sv. Stures och haas söners undergång.
Uppgifterna äro ej ordnade i strängt kronologisk följd. Då det heter, att
Märta Sture fördes till Upsala, och hon sedan omtalas såsom ännu uppehållande
sig på Svartsjö, är man således ej berättigad till slutsatsen, att hon blifvit
sänd till Upsala två gånger (jfr Svedelius a. st. s. 255 not.).
IV. En volym innehållande, såsom det tyckes, konceptet till nr III samt
många originalbref, som der iinnas intagna, — bl. Skoklosters saml. in folio.
En anteckning visar, att denna volym afslutats i Stockholm d. 15 Januari 1568.
Ett och annat af dess innehåll har ej influtit i Handl. r. Sk. H. IV. Så t.
ex. uppgifter om Nils Stures ankomst till Upsala, om Petri Caroli
verksamhet före morden o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
