- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
168

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

A. G. AHLQVIST.

10

vissa och sanna tidender, hvad det var för en ståtlig kammar
honom var gifven, och hvad tractation han fått hade."

Att Nils Stures ankomst till Upsala inverkade på
händelsernas gång, derom äro alla ense, men ej så om arten af denna
inverkan. Konung Erik sjelf påstod i en följande tid, att han
fått för sig, det man här i Sverige ville hafva en ny konung.
Då nu Nils Sture återvände till riket åtföljd af en kejserlig
legat — vi få längre fram anledning att omtala denne —, tog
han för gifvet, att Nils var förrädarnes hufvudman. Af fruktan
för grefve Svantes och hans sons stora anhang ämnade han då
först ingå förlikning, men sedan han så uppfattat några den
förres ord, som vore förlikning ej att vinna, hade han "ej vetat
bättre råd än att blifva i sin kallelse och försöka det yttersta,
han förmådde", — eller, med andra ord, att mörda de misstänkte
En författare, som stod Sturarne nära och äfven bedömde morden
på dem särdeles strängt, hade det oaktadt en ädlare uppfattning
af konungens handlingssätt: det förtroende, Nils Sture visat
genom att återvända till Sverige, skulle i någon mån hafva
af-väpnat Eriks misstankar och förmått honom till flera försonliga
mått och steg 2). Möjligen äro dessa skilda förklaringssätt mera
förenliga, än man vid första anblicken kunde tro, ty i Eriks
förstörda, vacklande inre sletos goda och onda magter oupphörligt
om öfverväldet. Visst är, att konungen efter Nils Stures
ankomst till Upsala tycktes vara böjd för förlikning. Så skref
han — den 22 Maj — det bekanta bref till Svante Sture, i
hvilket han omtalade, huru denne var angifven såsom den der stode
konungen efter lifvet. Erik lugnade honom dock med en
försäkran, att han ej ville någon svensk adelsmans och allraminst
grefve Svantes, sin nära frändes, undergång, samt lofvade, att
hvad än onda menniskor, konungens och grefvens gemensamma
fiender, månde pådikta Svante eller hans barn, skulle konungen
ej skada dem till lif, ära eller redlighet. Svante Stures
vidlyftiga svar är dateradt den 23 Maj. Det andas varm och ödmjuk
tacksamhet för konungens åter utlofvade nåd. Slutet — det

Eriks öppna bref d. 8 Juli 1568. Omtr. af Nettelbladt a. st. IV.
136—143.

2) "Mann then 22 Maij, då som Kong:e Ma:tt såg, att Salig Her Niels
Sture war så frimodig kommen tillstädis, besann Hans K: M: sig sielff ocli
strax skreff Salig Greifwe Swanthe till med egen Konglig liandh", o. s. v.
Handl. på Skokl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 21 16:15:20 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/histbib/4/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free