- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
173

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

OM STUREMORDEN.

173

vit misshandlad, ty man räknade sedan på den samma ej mindre
än tio stygn l).

Gerningen var gjord, Erik såg framför sig frukterna af den
seger, onda magter inom och utom honom efter årslånga strider.
vunnit. Hvad han dervid erfor, skall äfven den skarpsinnigaste
analys af hans själstillstånd aldrig uppenbara. Men vare sig att
dyningarna efter raseriet eller känslan af mättadt hämdbegär
eller ånger öfver ogerningen hade öfvervigten i hans sönderslitna
själ, nog kunna vi förstå, att han derjemte marterades af
fruktan och bäfvan, förkänslor af en kommande vedergällning. Ett
bland tecknen härtill är det, att han flydde från skådeplatsen för
sitt blodiga dåd. Alla källor äro ense om, att han omedelbart
efter detta skyndade bort från Upsala på vägen till Flottsund.
Äfven vid denna flykt är minnet af en hein sk illgerning
förbundet, — en illgerning, som tydligt ådagalägger, att Erik nu
handlade i blindt vanvett. Dionysius Beurre us, konungens förre
lärare, var vid denna tid omkring 60 år gammal. Fastän det
erkändes, att han bibringat sin höge lärjunge goda kunskaper,
åtnjöt han ej allmän aktning. Också kan det bevisas, att han
uppvaktat Erik med äckligt smicker, och anspelningar saknas
icke, att han användt ännu skamligare medel att vara sin herre
till behag. Då han härtill både grep in i politiska frågor —
konungen hade gifvit honom plats i riksrådet — och jemte Göran
Persson inblandade sig i tillsättning af presterliga lägenheter,
kan man lätt förstå, att han var af många sedd med ovilja och
afund. Nu senast hade han — kanske såsom ledamot af
Nämnden — öfvervarit rättegången på Svartsjö, och hans namn åter-

Jfr om mordet de källor, som angifvas af Svedelius s. 296, not. Till
dem bör man lägga den beskrifning öfver ett tillämnadt Sturemonument, som
meddelats af E. M. Fant (jfr här längre fram). Strödda notiser finnas på
andra håll. Så t. ex. i Per Lyderssons bekännelse: " Jagh bekenner mig P. L.,
att iagh vdaff K: Erich hördt haffwer, thet han bekende, att han stack salige
her Nils Sture vdi armen med en dart, och salige her Nils drogh sielff för:de
dart vt igen och kysten och sedhen vdi vnderdånighet fick K: Erich för:de
dart igen". (Acta hist. Joh. III. 1 i riksark.), Jfr Possevinos Prima
rela-zione: "il giovane (Nicolô di casa Sturone) . . tratto dal suo petto (sic)
ilpug-nale et bacciatolo lo rese al Pe supplicandolo di acquetarsi et di non
uccider-lo; ma Errico non solo lo fece ammazzare, ma anco dapoi preso havendo una
alabarda gli trapassô per un’ ochio la testa". Theiner a. st. II. 261. — Jfr
äfven D. Hunds rimkrönika v.v. 422—426. — Att Peder Yelamsson verkligen
var systerson till Göran Persson, säges uttryckligen i ett bref från Mårten
Heising (E. M. Fant: De Georgio Petri Salæmontano, s. 7.). Han synes hafva
varit mycket ung, då han nu deltog i Sturemorden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free