Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
OM STUREMORDEN.
181
vildt utseende, att legaten hvarje ögonblick fruktade att blifva
af honom nedstucken. Han lade dock band på sin fruktan och
höll ett helsningstal ; under detta lugnade sig konungen, så att
han besvarade talet höfligt och slutligen till och med skänkte
legaten en guldkedja, i hvilken hängde en medalj med
konungens bild1). — Säkerligen kastades Erik sålunda under hela
den följande tiden mellan raseri och ödmjuk ånger; och då dessa
ytterligheter ej längre beherskade honom, lemnade de rum för
en stolt sjelfförtröstan. Hans gamla sinne återvände således och
lockade honom till mått och steg, hvilkas frukter skulle blifva
afsättning och fångenskap samt slutligen äfven döden.
Innan vi lemna vårt ämne, vilja, vi fästa uppmärksamheten
på en urkund, som både gifver värdefulla upplysningar om
Sturemorden och är af intresse för Sveriges äldre konsthistoria. Ar
1603 hade någon eller några bland Stureslägtens anhörige —
möjligen grefve Svantes då ännu lefvande döttrar Margareta Bjelke
och Kristina Banér — beslutat upprätta ett ståtligt monument
öfver sina i Upsala mördade fränder. Planen utfördes dock icke,
ty den minnesvård öfver Sturarne, som restes i Upsala
domkyrka, kom ej till stånd förr än 1657 och fick ett helt annat
utseende, än författaren till följande urkund tänkt sig. —
Handlingen är förut tryckt, men likväl så föga känd, att ej ens herr
Svedelius omtalar den samma i sitt arbete 2). Språket är
moderniseradt redan i den afskrift bland Palmsköldska samlingarna
i Upsala, hvilken den första utgifvaren följt. Med någon
förändring i stafningssättet lyder denna afskrift sålunda:
"Af ett svar, som år 1603 den 17 Maj är dateradt på
Gripsholm, angående skamplun och kontraktjet] lydande på Sturarnes
monument, som uti. Upsala Domkyrka den tiden blifvit
upprättadt (?), förmäles 1) det af alabaster borde enkannerligen blifva
gjorde först ansigtet på Salvator och på de 7 Cherubim, men
*) Originalberättelsen om den omnämnde legatens resa, som upptog tiden
mellan d. 11 Apr. och den 11 Aug. 1567, finnes i k. hofbibl. i Wien. Ett
utdrag ur den samma har blifvit förf. välvilligt meddeladt af herr bibi. m. m.
dr C. Gr. Styife.
2) Jfr "Om et Monument öfver Sture-Grafven i Upsala Domkyrka, 1603"
(Observationes selectæ hist. Svec. illustrantes af E. M. Fant, I. 40).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
