Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
F. ÖDBEJiG.
18
förekommer uttrycket, att räfsteting hållits eller konungsdom
dömts å deras vägnar. Så utfärdas ett räfstetingsdombref 1395
af Johan Nilsson, konungsdomhafvande "å ridd. Sten Bossons
vägnar". I de dombref, som drotsen Bo Jonsson sjelf utgifvit,
förklarar han uttryckligen, att han dömt "å k. Albrekt s vägnar
hvilket äfven andre konungsdomhafvande säga sig hafva gjort.
Att vad tilläts såväl emot räfstetingsnämnden som emot
de dömande, — hvilket landslagen icke alis omnämner —
framgår deraf, att domen afkunnades, "sedan", såsom det ofta heter,
"ingen velat vädja emot oss (konungsdomhafvanden och
lagmannen) eller nämndenOm nämnden brukade det heta, att hon
ransakade, vittnade och "efter svor", det vill säga, vittnade först
och sedan med ed bekräftade sitt intyg. Enligt landslagen skulle
också vad afläggas, innan nämnden svurit. Inför nämnden, som
var en ransakande nämnd, aflades vittnesmål. Upplysande för
nämndens befattning och verksamhet vid räfsteting är det bref,
som häradshöfdingen i Memmings härad i Östergötland d. 15
Juni 1389 utgaf angående rättegången på det räfsteting, som
förut blifvit hållet i Norrköping med Memmings härad, der
biskopens i Linköping tjenare och landbor dömts biltoga, emedan
de med våld satt sig emot dem, som enligt deras förmenande
olagligt ville upprifva biskopens ålfiske vid Munkaboda. Dessa
hade biskopens tjenare bastat och bundit såsom våldsverkare.
Nu förklarar häradshöfdingen, att på nämnda räfsteting hade
"hvarken han eller de gode män, som med honom i nämnden
sutto, någonsin lagt biskopens tjenare och landbor biltoga; förty
Petter Tomasson (underlagman i Östergötland och då dömande
med konungsdomhafvanden) lade ej mera till oss tolf i
nämnden, än att vi skulle veta och skåda, om de kommo för
fiskvattnets skull eller ej ; men om de kommo skäligen eller oskäligen,
det vardt inte till oss tolf lagdt." Vid det räfsteting, som hölls
i Norrköping d. 29 Januari 1391 af ridd. Birger Ulfsson,
konungsdomhafvande å drottning Margaretas vägnar, och ridd. Ulf
Jonsson, lagman i Östergötland, med Memmings härad, upphäfva
dessa den nyssnämnda räfstetingsdomen och frikänna biskopens
tjenare från allt ansvar; och underlagmannen Petter Tomasson,
som äfven var närvarande, ändrar sjelf sin dom till frikännelse,
emedan han nu fått veta, att "biskopen egde i sin gård samma
rättighet som konungen". Vi hafva förut anfört landslagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
