- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
267

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

ANMÄRKNING AK MOT BESKOWS : CARL XLI 1 ALT-RAN8TADT.

267

också efter 1697, och. derföre äfven riksförrädare till följe af hans
från och med detta år mot Sverge förda rådslag och vapen, och
att följaktligen Karls stränghet mot honom var laglig.

Svar: Frågan är den: han Patkull efter 1697 anses som
svensk undersåte ? och således förbunden till trohet mot svenska
kronan? Granskom. förhållandet! Ar 1694 blef han tillhopa
med flere andra liffländningar i Stockholm dömd till döden. Huru
mot rättvisan och lagligheten af denna dom flere och vigtiga
anmärkningar blifvit gjorda, huru densamma blifvit ogillad af några
tyska högskolor, och huru Karl den elfte sjelf befriade Patkulls
medbrottsliga först från lifs- sedermera från fängelse-straffet, är
redan omtaladt ’); det ena med det andra bevisande, huru mycket
dommens stränghet kunde och behöfde nedjemnkas. Patkull,
som redan 1694 lyckats rymma från Sverge, anhöll hos den på
tronen uppstigne Karl den tolfte om den tillgift, hvarmed
kamraterna blifvit benådade ; men denne nekade, och Patkull blef
utestängd från nåden, från fäderneslandet och var derigenom för
detsamma medborgerligt död. Karls oförsonlighet alstrade ock
hos Patkull samma känsla tillbaka och mellan honom och Sverge
en öppen fiendskap. Nu uppstår den frågan, om efter allt detta
Patkull längre kunde och borde anses för svensk undersåte?
Näppeligen; och hans sedermera mot Sverge förda rådslag och
vapen kunna visserligen klandras, men strängt taget svårligen
betraktas och bestraffas som egentligt landsförräderi. Att Karl
dock envist förklarade dem vara ett sådant, och att Karl för att
få tillfälle bestraffa den olycklige, tvingade August att honom
utlemna, och att Karl slutligen lät honom undergå ett rysligt
dödsstraff, detta allt har utgjort och skall alltid utgöra en fläck
på Karl den tolftes minne.

Skottska Fälttågs-förslaget.

År 1717 hade fienderna från Sverge borttagit Bremen,
Wismar, Pommern, Liff-, Est-, Ingerman-, Finn- och Åland och börjat
härja Wester-Botten och Koslagen samt hota Stockholm. Til.
återtagande af det förlorade och skydd för det återstående
behöfde Sverge sjelft alla sina stridskrafter. Men i dess ställe

Fryxells Berätt. 17:de del. 2:dra uppl. sid. 342—346.

Bist. Bibliotek. 1877. 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 17:09:35 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/histbib/4/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free