Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
AND. FRYXELL.
20
Månne dä hos Karls ämbetsmän och undersåtare? Men
historien visar, att Karl var envåldsherre till både magt och lynne
och att han alltid hade och följde sin egen vilja, och att
svenskarna till lydnad för den samma underkastade sig
utomordentligt stora uppoffringar och lidanden.
Månne då hos Karl sjelf? Men B. tillerkänner honom stora
egenskaper som både statsman och härförare och försvarar
af-sättningskriget i Polen, tåget till Ukrajne och det femåriga
dröjsmålet i Turkiet.
Men hos hvem i ali verlden låg då skulden till de många
förfärliga olyckorna?
Utländska Mfdatecknares omdömen öfver Karl
den tolfte.
B. har till stöd för sina åsigter åberopat några sådana,
nämligen Mrico, Pönitz och Fredrik den andre i Preussen *).
Se här, hvad deremot andra utländningar yttrat!
Danskar. Hoyer2), erkännande de i visst fall stora
egenskaperna, säger dock, att Karl var oförsonligt hämndgirig, samt
känslolös för sina under satar es elände och sitt rikes ruin.–
Baden3) talar om hans galna uppförande och utomordentliga
hämndgirighet. Riegels4) liknar honom vid en rasande tiger
och talar om hans galenskap och blodtörst.
Engelsmän. Mahon5) säger, att Karl under hela sin
regering var en tyrann och ett gissel öfver sitt folk. Pope 6) kallar
honom en vansinnig menniska (madman). — Buckle7) kallar
honom en kunglig galning.
Fransmän. Voltaire8) kallar honom en Nordens- Don
Quichottej en utomordentlig galning. — Cape Figue 9) säger, att
han, vansinnig af envishet och ärelystnad, förstörde Sverge ge-
Att dock den sistnämndes omdöme var nästan till motsats olika det,
Beskow fällt, är tillförene visadt.
2) Fredrik 4: s historia s. 338?
3) Danmarks Historie 5: 261, 307.
4) Fredrik 4:s historia 2: 800—804, 1061.
5) History of England 1: 449.
6) Sv. Akad. Handl. 40: 497.
7) Civilisationens Hist. i England 1: 486.
8) S. st. s. 481.
9) Philippe d’Orléans s. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
