Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
O. NILSSON.
10
fensiv-alliansen blifvit förnyad d. 24 Sept. (4 Okt.) 1749, samt
före årets utgång ratificerad.
Den holsteinska preliminär-traktaten af år 1749 bildar en af
hufvudepokerna i historien om de skandinaviska staternas
inbördes politik under det adertonde århundradet. Den utgjorde
i sjelfva verket den egentliga slutpunkten för de stridigheter,
som mellan Sverige och Danmark uppstått i anledning af det
svenska tronföljare valet 1743, och den gaf de båda regeringarna
ett önskadt tillfälle att genast med hvarandra anknyta det
vänskapsförhållande, hvaraf, på grund af tidsomständigheterna, båda
i nära nog lika hög grad hade behof. Så snart nu äfven den
holsteinska definitivtraktaten blifvit undertecknad, skulle
naturligtvis åtminstone den yttre förlikningen mellan det danska
konungahuset och det Holstein-Gottorpska husets svenska gren
anses vara fullbordad. Tydligt är dock, att icke blott Sveriges
och Danmarks utan äfven Frankrikes ledande statsmän skulle
redan då, när de ännu som bäst voro inbegripna i ’ sitt ifriga
arbete på denna uppgörelse, desslikes vara högeligen angelägna
om att också utanför de till densamma hörande stipulationerna
söka uppleta ytterligare medel, som kunde tjena till traktatens
befästande för framtiden. Hvart och ett af de trenne hofven
hade nemligen sina särskilda skäl att önska, det förlikningen
måtte blifva varaktig. Oaktadt sin öfvervägande benägenhet för
Sverige, ville Frankrike dock stå i ett godt förhållande äfven
till Danmark och hyste således stort intresse för en inbördes
enighet mellan de skandinaviska magterna. Sverige åter, som
befann eller nyligen befunnit sig i trångmål mellan Ryssland
och Danmark, längtade efter en till alla delar fullständig
försoning med det senare, helst detta resultat kunde utan
förödmjukelse uppnås. Danmark slutligen, som visste sig vara illa
anskrifvet hos den ryske tronföljaren, hade icke blott ingen
säker borgen för att denne skulle vilja afträda sitt älskade Hol-
förmå sina bröder till en accession af utbytesfördraget; — ocli n. 3, hvari
han förband sig att, i händelse förmynderskapet och administrationen inom
hertigdömet Holstein tillfölle honom, då till danska konungen öfverlåta dessa
befattningar; dock gjordes härvid det förbehåll, att prinsen icke skulle vara
pligtig att till konungens descendenter göra en sådan öfverlåtelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
