Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
GUSTAF III :S OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMÅLSHISTORIA.
305
stein, utan man kunde tvertom vänta, att han, när han en gång
blefvet kejsare, skulle med väpnad hand återkräfva sina honom
undanhållna fädernebesittningar i Slesvig — och under sådana
omständigheter blefve det af ganska stor vigt för Danmark att
icke hafva Sverige till fiende. Huruvida nu den danske
konungen närde något agg mot Adolf Fredrik, som beröfvat honom
utsigten till svenska tronföljden, veta vi icke. Men nog var
det för de om förlikningen rådplägande diplomaterna bekant, att
Adolf Fredrik endast af nödtvång ingick på utbytesförslaget, och
man kunde lätt begripa, att detta tvång ingalunda förminskat,
utan snarare förökat hans fäderneärfda ovilja mot Danmark. Att
söka utplåna eller, hvad än bättre vore, till vänskap förvandla
denna hans ovilja, skulle nämnde diplomater naturligtvis finna
vara särdeles nödvändigt. Detta mål, så menade de tvifvelsutan,
skulle säkrast vinnas, om man lyckades att emellan de båda
kungliga husen, det svenska och det danska, åstadkomma ett
ännu närmare slägtskapsförhållande, än det som redan förefanns.
Det är således ingalunda vanskligt att uppspåra den tankegång,
som framalstrade planen beträffande ett blifvande giftermål mellan
prins Grustaf och prinsessan Sofia Magdalena, äldsta dottern till
konung Fredrik Y af Danmark.
Svårare torde deremot blifva att närmare bestämma vid
hvilket hof — det svenska, danska eller franska — och vid
hvilken tid denna plan ursprungligen uppstått. Den saken,
ehvad derom hittills må vara skrifvet, anse vi icke vara ännu
fullkomligt utredd. Att planen haft danskt ursprung torde
måhända till sist befinnas vara det troligaste, ehuru man likväl icke
lärer för närvarande kunna absolut förneka, att den möjligen ledt
sitt upphof antingen från någon fransk statsman eller från någon
bland det svenska hattpartiets koryféer t. ex. Tessin. Huruvida
den skulle hafva framspirat från svensk eller från fransk sida,
detta åter kan ungefär komma ut på ett, emedan bekant är, att
emellan hattpartiets ledare och franska hofvet en liflig politisk
samverkan egde rum under hela ifrågavarande tid. För ett
antagande, att planen härrört från detta håll, finnas väl, oss
veterligen, inga egentliga bevis, men åtskilliga
sannolikhetsgrunder kunna, dock sägas härvidlag vara förhanden. At dessa, om
de än delvis äro af en lös eller dunkel beskaffenhet, måste
forskaren likväl egna åtminstone någon uppmärksamhet. Såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
