Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 GUSTAF III :S OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMÅLSHISTORIA. 313
egen slutkonst eller af andras felaktiga uppgifter blifvit vilseledd
i detta hänseende. Omöjligt är vidare icke, att äfven Bernstorff,
när nämnde förhandlingar aldraförst begynte, varit om dem
okunnig, och att han sedermera om deras egentliga uppkomst
erhållit en blott ofullständig kännedom; eller också skulle man
till och med kunna misstänka, att han velat undandölja, det
planen härrört från danska hofvet. Han har möjligen trott sig
kunna bortblanda korten, helst det var både bekant och
bevisligt, att såväl svenska som franska regeringen hade med stor
ifver omfattat planen redan vid första början af de egentliga
underhandlingarna, och att sekreta utskottet vid 1751 års
riksdag hade med mycken glädje emottagit budskapet om den
ingångna förbindelsen. Hvad deremot ändtligen Moltke angår,
måste det väl förefalla minst sagdt besynnerligt, om en plan af
den betydenhet, som giftermålsplanen, skulle hafva vid danska
hofvet blifvit uppgjord utan hans vetskap. Och om han vetat,
att den derstädes blifvit framalstrad, hvarför skulle han hafva
förtegat det i sina anteckningar, hvilka väl voro ämnade icke
åt hans samtid, utan åt efterverlden?
Svårt är emellertid att med de berättelser, som rörande
giftermålsunderhandlingarna förefinnas i svenska och danska
minist er skrifvelser, kunna sammanjemka den Moltke ska skildringen.
Om man allt igenom tolkar den endast efter bokstafven, kommer
man till underliga resultat. Så skulle — enligt Moltke —
svenska ministern Fleming icke förrän under loppet af år 1751
hafva hos danska hofvet gjort någon framställning beträffande
giftermålsaffären. Det första svar, som Fleming på sin förfrågan
erhöll, skulle hafva varit undvikande. Derjemte skulle ett i
flera månader räckande mellanspel (den Titleyska
underhandlingen) hafva egt rum, efter hvars misslyckande konung Fredrik Y
ändtligen skulle hafva beslutit att lyssna till det svenska hofvets
"’öfters wiederholten Antrag." — Att nu Moltke genom att
förlägga dessa svensk-danska underhandlingar till året 1751, gör sig
skyldig till en tidsförvexling, är påtagligt. Redan före utgången
af år 1750 var nemligen förlofningen definitivt sluten, och de
formaliteter, som ännu återstodo, fullgjordes vid början af år
1751. Men just af den omständigheten, att dessa formaliteter,
som utgjorde slutpunkten af negociationen om sjelfva hufvud
-frågan, egde rum sistnämnde år, skulle man möjligen kunna ledas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
