Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
odhner: anmärkningar rörande slaget vid lützen.
385
Rankes forskningar 1) ådagalagdt, att de s. k. Mémoires de Richelieu
ingalunda göra skäl för denna benämning, att de i sjelfva verket ej
äro annat än en materialiesamling, en samling af från olika håll
sammanförda och olika värde egande anteckningar och utdrag, hvilka
aldrig blifvit vederbörligen redigerade eller bearbetade. Men deremot
torde det ej kunna betviflas, att de verkligen förskrifva sig från
Ri-chelieus tid och tillkommit under hans medverkan, då deremot Siris
Memorie recondite näppeligen kunna vara skrifna tidigare än på
1650-talet2). Jämför man de båda berättelserna, så får man äfven
det intryck, att Siris relation utgör en öfversättning af den andra
och ej tvärtom: den Richelieuska är i allmänhet något utförligare
och innehåller en och annan mycket speciell detalj, som saknas i
Siris berättelse, ett förhållande, som vore svårt att förklara, om den
utgjorde en öfversättning från Siri. Antager man på grund häraf
den franska berättelsen såsom den äldre, så ökas derigenom, om icke
trovärdigheten af Siris marginalanteckning, så dock värdet af sjelfva
berättelsen. Om också icke hert. Bernhards relation ligger till grund
för densamma, så hade dock Richelieu så goda korrespondenter på
alla håll, att han bort kunna inhämta värdefulla upplysningar. Men
i hvarje fall får denna berättelse tills vidare icke räknas till cle
pålitligaste källorna rörande slaget vid Lützen; man har svårt att
tillägga den något högre värde, förr än antingen hert. Bernhards
relation verkligen påträffas, eller en ny, kritisk upplaga af Mémoires
de Richelieu visar, att andra tillförlitliga källor legat till grund för
den deri förekommande berättelsen om slaget vid Lützen.
13. Ph. B. v. Chemnitz’ berättelse om slaget i första delen af
hans stora arbete öfver tyska kriget, tryckt i Stettin 1648, är en af
de för oss vigtigaste i anseende till det inflytande den utöfvat på
alla följande svenska historieskrifvare. Det är väl bekant, att
Chemnitz’ framställning i allmänhet grundar sig på goda och tillförlitliga
källor, i det han haft tillgång till svenska arkivets handlingar. Men
hvad angår slaget vid Lützen, hafva tydligen ej många dylika
handlingar varit att tillgå; Chemnitz säger uttryckligen, att han följt
andras ledning. Att han haft att tillgå muntliga berättelser och
traditioner af personer, som deltagit i slaget, är i och för sig rimligt,
men man ser ej många spår deraf. Analyserar man hans
framställning, så finner man till en början, att redogörelsen för konungens
personliga uppträdande före slaget, berättelsen om hans tal till
svenskar och tyskar, hans yttranden, innan han kommenderade framåt
m. m., är helt och hållet lånad från Gottfrieds Inventarium eller
Französische Geschichte (uppl. 2), V, s. 137 ff.
2) Vitt. Siri kom visserligen, i anledning af en i franskt intresse utgifven
skrift, 1640 i förbindelse med Richelieu och började sysselsätta sig med samtidens
historia, men hans första större arbete, Mercurio (15 delar, tr. 1644—82),
behandlar endast tiden efter 1635. Först sedan han 1649 öfverflyttat till Frankrike,
började han utarbeta sina Memorie recondite, omfattande tiden 1601 —1640
(utkommo i 8 delar 1676—79).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
