Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
strödda meddelanden. ii.
22
dennas hufvudkälla, den omtalade flygskriften n:o 1 af 1632; talen
har dock Chemnitz efter de klassiska författarnes sed betydligt
utvidgat. Sjelfva slagets allmänna gång är ock hufvudsakligen framstäld
med ledning af Inventarium Sueciæ (resp. flygskriften). Angående
konungens fall, hvarom Chemnitz är temligen kortfattad, synes han
ha begagnat Kreilsheims bref (I, n:o 1) äfvensom Extract Schreiben
aus Berlin (II, n-.o 3). Hvad som ger ökad betydelse åt hans
framställning och hans val af källor, är att han skref under Axel
Oxenstjernas ögon, hvilken naturligtvis skaffat sig de bästa underrättelser
oin slaget vid Lützen.
14. Pufendorf, som i sitt stora arbete öfver tyska kriget plägar
troget följa Chemnitz och stundom rent af öfversätter honom, följer
honom äfven i framställningen af slagets gång i det hela; men rörande
konungens personliga uppträdande och fall afviker han i vissa delar
från Chemnitz. Han förbigår de tal och yttranden, som vanligen
tillskrifvas konungen före slagets början; vid beskrifningen af konungens
fall tillökar han Chemnitz’ berättelse med nya detaljer, några hämtade
ur Grubbes och Salvii bref (II, n:is 1 o. 7), samt motiverar slutligen
utförligt den i Sverige på hans tid gängse meningen, att hert.
Frans Albrekt af Sachsen-Lauenburg vore att anse för konungens
baneman.
Det är redan nämdt, att Chemnitz’ framställning utöfvat stort
inflytande på alla följande svenska historieskrivares redogörelse för
slaget vid Lützen. När Fryxell och Geijer iitgåfvo sina bekanta
teckningar af detsamma (1833 och 1836), funnos emellertid åtskilliga
nya förut obegagnade källor att tillgå, och derigenom har deras
framställning blifvit i vissa delar modifierad. Granskar man närmare
Fryxells skildring, så finner man lätt, att han såväl i afseende på
förberedelserna till slaget samt konungens tal och yttranden före
detsamma, som rörande slagets gång i det hela följer Chemnitz, med ett
och annat tillägg ur andra källor, t. ex. Diodatis rapport, Swedish
Intelligencer m. fl. Men för berättelsen om konungens fall har han
följt andra källor än Chemnitz, nämligen den Leubelfingska
relationen, vidare Khevenliiller (eller Burgus från hvilken K. lånat
åtskilligt) samt Soldat Suédois; ett och annat har han äfven hämtat
ur Siris eller Ilichelieus berättelse. Sistnämda källa har utöfvat ett
betydligt inflytande på Geijers framställning, hvilken för öfrigt
utmärker sig för den sorgfällighet, hvarmed förf. samlat alla
tillgängliga källor och enskilda drag och sökt sammansmälta dem till ett
sammanhängande helt, dock utan att tillräckligt aktgifva på deras
olika historiska värde. I afseende på slagets allmänna gång följer
Geijer, liksom Fryxell, Chemnitz, d. v. s. Gottfrieds Inventarium, med
en och annan modifikation efter Diodati o. a. Detta är i
grunden äfven förhållandet med de svenska författare, som efter Geijer
beskrifvit slaget vid Lützen. Man finner sålunda, att det egentligen
är Gottfrieds Inventarium och detta arbetes hufvudkälla, flygskriften
af 1632, som ytterst ligga till grund för de svenska framställningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
