Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
l’OLSK LITTERATUR RÖRANDE SVERIGES HISTORIA.
457
framför Czarny Ostrow; deras hästar voro här alldeles utmattade
och sjelfve hade de förlorat sina bundsförvandter. De ingingo
da ett fördrag med oss, sedan de förlorat en mängd af de sina;
en trupp tartarer kom ock med sin chan de våra till hjelp,
hvilket mycket förskräckte dem och tvingade dem att ingå på
de vilkor, vi föreslogo.
Rakoczy begaf sig då skyndsamt bort med blott några få af
de sina, sedan han åt vår här utlemnat fyra ansedda herrar
såsom borgen för de 600,000, som han skulle utbetala. Imellertid
ankommo tartarerne och utan afseende på de fördrag, som vi
dem förutan afslutat, störtade de sig på ungrarne. De våra
understödde dem också, emot deras fältherres vilja, och så fingo
ungrarne med sina hufvuden dyrt betala det polska bytet. Men vår
här, som var utmattad och uthungrig, drog sig efter denna seger
mot Lemberg, instälde wojwoden Czarniecki i sitt wojwodskap
och gick sedan till Krakau, hvarest Hans Maj:t konungen
väntade oss. Men redan innan hären ankom, hade svenskarne
uppgifvit Krakau, då de sågo sin konung sysselsatt i Danmark,
ungrarne besegrade och kosackerne på flykt. Wurtz sjelf gick med
hela sin fältrustning längs Schlesien till Pommern. Detta skedde
i Jan. 1.657. De våra voro vid s:t Johannis dag i Ungern ;
ungrarne förföljdes ifrån s:t Peters dag under fyra veckor och före s:t
Laurentii dag primis diebus Augusti blefvo de ändtligen slagna.
Krakau gaf sig strax före s:t Bartholomæi dag.
Den som betraktat de polska förhållandena vid denna tid
kunde med lätthet se, att den slutliga undergången var nära.
Men Herren Gud har sjelf, då de menskliga krafterna voro slut,
ined sin underbara makt och sin starka arm betvingat fienderne
och ryckt Polen från branten af dess förderf. Ja, så måste
enhvar betrakta saken, som sett de våra förfölja ungrarne, sjelfve
hungriga, födande sig blott med bär, hästarne utmagrade och
uttrötta, så att hälften af folket, som bildade en fana, blef efter
på vägen och man kallade en god fana den, som ännu egde qvar
en 20 à 30 hästar. Ungrarne deremot voro mycket bättre
bibehållna och voro oss äfven till antalet öfverlägsna ....
För att aftvå den skam, som Storpolens adelsmän ådragit
sig genom att insläppa svenskarne i Polen, värfvade de på egen
sold omkring 4000 soldater och dermed fråntogo de svenskarne
åtskilliga fästningar, såsom Kalisch, Posen, Kosten, Wschowa
(Fraustadt), Leszno m. fl.; i dessa företag deltog äfven general
Opalinski, wojwod af Podlachien, en man af stora förtjenster och
republiken varmt tillgifven.
1658.
Fastlagstiden detta år dog min ryttmästare, högborne
Wladislaw af Mirow, marquis och wojwod af Krakau.... Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
