Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
anteckningar om svenska historiska folkvisor.
511
Kong ar s Saga och Skald (Stockh. 1736). Hallman har här
åtskilligt att berätta om Lechus den förste, Oracus, Lechus den
andre o. a. motstycken mot vår egen historias "snögubbar", och
ej dermed nog, utan han kan ock lemna deras porträtt.
Klemming r) har upplyst om denna boks tillkomst: större delen (44 af
49) af porträtten äro aftryck af gamla plåtar, som förut varit
använda till ett äldre arbete, tryckt i Rom 1591, hvarföre
Hallman således här uppträdt som författare af "text till plancher" —
en litterär bedrift, som väl icke får klandras, men icke heller
har synnerligt anseende. Skulle han hafva haft någon del i
efterföljande lilla svek, kan hans litterära samvetsgrannhet icke
gerna sättas utom alla tvifvel: genomgår man dessa porträtt
af kungar fore vår porträttkonsts tid, finner man att ett och
samma konterfej fått tjenstgöra två gånger, nämligen först åt
Siemovitus (n. 12) och derefter åt Henricus Probus in. 29).
Saken är den, att den först nämda regenten icke finnes i den
romerska boken, och således icke der något hans porträtt; men
detta har blifvit hjelpt på det okonstlade sätt, att man tagit ett
annat och vid tryckningen i pressen öfvertäckt dess namn och
ordningssiffra. Arbetet utgafs nämligen nummervis.
Det ligger något motbjudande i att uppträda med
beskyllningar mot en skugga utan försvarare, men Hallmans litterära
pålitlighet synes oss icke oangriplig. Lyckligtvis sammanfaller
icke denna med hans heder "som menniska och prest"; han
lefde på en tid, då en falsk antik mer eller mindre icke [-be-t}^dde-] {+be-
t}^dde+} mycket, då "fornåldern" var ett fantastiskt något, dit man
saklöst kunde förlägga hvarjehanda, på samma gång som ett
slags fatabur för moraliska exempel och poetiska motiv. Var han
af sitt eget eller, hvarpå det kanske mera kom an, sin tids
litterära samvete oförhindrad att begå ett falsarium, så var han
det ännu mindre på talentens vägnar; ty en mjukare och
böjligare penna, än hans, efter hvad han både i den anförda polska
historien och i sina dikter 2) ådagalagt, fans icke hos hans
svenska samtida, hvarföre också Hammarsköld yttrar, att hans sångmö
"ofta gläder läsaren med ett, på de tiderna sällsynt, öppet sinne
for versificationens betydelse". Särskildt hade han sinne för folk-
r) Ur en antecknares samlingar. Stoekli. 1868-73. Sid. 2 o. f.
2) Intagna i 19:e delen af Hansellts Samlade vitterhetsarbeten af
svenska författare frän Stjernhjelm, till Dalin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
