Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
4
därpå, om de gissningar man framställer äro försigtiga, om de hafva
något stöd i de faktiska förhållanden, som kommit till vår tids
kännedom.
Tvenne ätter, den sverkerska och erikska, den ena östgötisk, den
andra uppsvensk, intogo vexelvis Sveriges tron, under århundradet
1150—1250. Mellan dem rådde alltid en viss antagonism;
händelserna fogade så, att en af den ena ätten alltid följde i regeringen
en af den andra. Så ock år 1216, då, så vidt man vet, den siste
af Sverkers ätt, hade aflidit, och efterträddes af den späde Erik, en
son af konung Erik Knutsson. Då Erik, den tiden ej mer än
ungefär sex år, icke kunde sjelf hafva vidtagit några åtgärder för att
tillvälla sig makten, måste man antaga att det funnits bland de svenska
stormännen ett parti, som förmodligen på grund deraf att man i
valriket hyste mycken vördnad för börden, ifrade för att en konungason
skulle upphöjas till konung. Att det blott var ett parti, som dref
detta igenom, synes tillräckligt deraf, att redan år 1229 en
motkonung uppträdde. Man vädjade till vapenlyckan, men denna var
konung Erik ogynnsam: efter slaget vid Olustra flydde han till
Danmark, dermed lemnande riket i händerna på sin motståndare. Hr S.
kallar stället der striden utkämpades Oluström, utan stöd af
medeltidens handskrifna källor, i hvilka former Olustrom förekommer. Vid
denna tid hade ortnamnen ännu icke erhållit någon stereotypisk form,
utan de böjdes som andra substantiver, hvadan man mycket väl kan
vänta sig, att i vår tid dativformen Olustrom (-um) blifvit ersatt af en
annan form. I urkunder förekommer namnet t. ex. i ett bref af år
1314 (tryckt i Diplomatarium Svecanum nr 1951), hvilket är
dateradt apud Olustrum. Brefvet är utfärdadt af herr Johan Engel, som
var nära slägt (jfr DS. nr 538) till folkungen Ulf, hvilken under
konung Knuts tid uppträdde såsom innehafvare af jarlsvärdigheten;
han var således utan tvifvel en trogen anhängare till usurpatorn. Det
synes icke omöjligt, att just på grund af dessa förhållanden striden
kom att utkämpas i närheten af denna gård. Det är bibliotekarien
Styffe, som år 1869 fäst uppmärksamhet vid det nyss omtalade bref
och som visat, att 1200-talets Olustrom med ali sannolikhet återfinnes
i nutidens gårdsnamn (i genitivformen) Olstra, i Sundby socken,
Södermanland, hvarest man derföre helt visst har att söka slagfältet.
Man har af gammalt, allt sedan Erici Olai tid, låtit konung
Knut falla i slaget vid Sparrsätra år 1234, ehuru man icke egentligen
vetat mera än att han dog detta år och att ett slag stått vid
Sparrsätra, i vestra Uppland. Hr S. sammanställer å nyo dessa
tilldragelser, men man har näppeligen rätt dertill, sedan man i en
gammal källa funnit ett bestämdt årtal för striden vid Sparrsätra: i den
år 1869 tryckta och år 1876 omtryckta Angsökronologien förekommer
den ganska märkliga uppgiften, mot hvilken man svårligen kan med
fog framställa några tvifvelsmål: "år 1247 miste Upplands bönder
segern vid Sparrsätra och de betungades i följd deraf med
hvarjehanda utskylder". Det var således icke konung Knut, som här kärn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
