Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
abr. cronholm: trettioåriga kriget.
XXI
måste detta då ej blifva fallet med det trettioåriga kriget, i hvilket
deltogo icke allenast flere af Europas mägtigaste stater, utan äfven de
flera hundrade småsamhällen, af hvilka Tyskland då var sammansatt
och hvilka hvar och en hade sin egen vexlande politik och sina egna
föränderliga intressen.
Eör att rätt kunna fatta och beskrifva trettioåriga kriget, måste
man likväl vara väl hemma i alla dessa större och mindre
samhällens politik och kunna se dem ur den synpunkt, som den tidens
statsmän gjorde det. Redan detta fordrar långvariga studier. Dertill
kommer den militära svårigheten, icke allenast af en förtrogen
bekantskap med den tidens krigföring och med krigföring i allmänhet,
utan äfven af en särskild kännedom om läget och relativa styrkan af
de otaliga befästade orter, af hvilka Tyskland då var öfversålladt, och
hvilka i en tid, då artilleriet ännu var så föga utveckladt, spelade en
vida vigtigare rol än sednare. Den som icke kan eller vill
underkasta sig detta diplomatiska och militäriska studium, skall aldrig
kunna förstå krigets historia. Slutligen tillkomma de religiösa och
sociala elementerna, hvilka äro egnade att belysa många händelser,
som annars skulle vara oförklarliga.
Om någon period af trettioåriga kriget är svårare, för oss
svenskar åtminstone, att förstå och skildra, än de öfriga, så är det de
tvänne år, som följa jiärmast efter Gustaf II Adolfs död. Så länge
konungen förer kriget i grannskapet af Östersjön, med Sverge i
ryggen, äro alla förhållanden enklare och lättare att öfverblicka. Men
då kriget genom segren vid Leipzig flyttas till öfriga delar af
Tyskland, då en spets framdrifves till landets sydvestliga del, der
svenskarnes trognaste bundsförvandter hafva sitt hemvist, då de förre derigenom
blifva inkastade i en labyrint af nya politiska förhållanden och då
moderlandet egentligen kommer att ligga i förlängningen af deras
venstra flank — då försvåras öfversigten af de diplomatiska och
militäriska tilldragelserna i hög grad. Så länge konungen lefver,
sammanhålles likväl det hela af hans öfverlägsna personlighet, hvarjemte han
utgör den medelpunkt, kring hvilken alla öfriga företeelser kunna
grupperas. Men efter hans död bortfaller föreningsbandet, och en
ohejdad söndringslusta gör sig gällande. Skildringen af alla då
rådande mångskiftande intressen och förefallande krigshändelser utgör
en pröfvosten för historieskrifvaren, till dess nederlaget vid
Nörd-lingen med ett slag förändrar allt, kastar svenskarne tillbaka till
norra Tyskland och återför de enklare och lättare öfverskådliga
förhållanden, som vid början af deras deltagande i kriget voro gällande.
Blott genom en strängt systematisk anordning af materialet kan man
lyckas bibehålla sammanhanget och öfversigten i det virrvarr af
tilldragelser, hvaraf 1633 och 1634 års krigshistoria är sammansatt.
Det är med skildringen af denna svåra period, som vår åldrige
och flitige historieskrifvare Abraham Cronholm förnämligast sysselsätter
sig uti första afdelningen af första delen af sitt nya, digra arbete
"Trettioåriga kriget och underhandlingarne i Tyskland från Gustaf II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
