Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
ABU. CRONHOLM: TRETTIOÅRIGA KRIGET.
XX11I
rioder än Chemnitz. Pufendorf har derimot årsperioder, inom hvilka
krigsrörelserna behandlas för sig och diplomatien för sig.
Cronholm följer äfven sistnämnda framställningssätt, dock ej
heller detta fullt konseqvent. Den utgifna delens första kapitel omfattar
de diplomatiska förhandlingarne under åren 1633 och 1634 till slaget
viel Nördlingen, dock i enskilda delar det förra året för sig eller det
sednare för sig. Andra kapitlet omfattar krigshändelserna under
samma tid, men likaledes utan iakttagande af likartade perioder för de
särskilda krigsteatrarne. Tredje kapitlet afhandlar de diplomatiska
underhandlingarne från slaget vid Nördlingen till 1641. Första delens
andra band kommer att omfatta krigshändelserna under sistnämnda
period. Och i andra delen skola både diplomatien och krigsrörelserna
från 1641 till krigets slut komma att behandlas.
Förf. börjar sitt första kapitel (s. 1—189) med uppställande af
de båda frågorna: "Hvarföre kunde icke en universalmonarki bildas i
Europa?", och: "Var trettioåriga kriget ett religionskrig?" Den sista
frågan besvaras, hvad Gustaf Adolf beträffar, med nej, och förf. anför
många ställen ur konungens och Oxenstjernas brefvexling, som
tillfyllest bevisar detta, om religiösa sträfvanden äfven i någon mån
förorsakade deltagandet i kriget. Derimot framhåller förf. att detta
deltagande skulle varit nödvändigt för Sverges säkerhet, en åsigt som
anmälaren likväl för sin del ingalunda kan dela, hvarför han väl
någon gång får tillfälle att framlägga skäl. Närmare sanningen kommer
förf. säkerligen, då han talar om Gustaf Adolfs planer till bildande
af ett protestantiskt kejsaredöme i Tyskland. Hörande habsburgska
husets sträfvande efter en universalmonarki, hänvisar han på de
härför hinderliga elementer, som förefunnos hos öfriga europeiska stater,
och särdeles Frankrike. Med konungens död förföllo naturligtvis
planerna till ett protestantiskt kejsaredöme, och Oxenstjernas politik
måste blott afse sammanhållningen af de protestantiska staterna, med
utsigt till en god "satisfaktion" för Sverge, d. v. s. ett välbeläget
stycke af Tyskland, vid en blifvande fred.
Efter en kort skildring af de svenske, fransyske och engelske
diplomaterne, fördjupar sig förf. i de diplomatiska- förhandlingarne,
hvarvid han dock drifver ämnesfördelningen så långt, att han tager
hvarje större förhandling för sig. Enligt hvad nyss nämndes, kan
detta förfaringssätt visserligen hafva fördelen, att inom ämnet
bibehålla ett större sammanhang; men å andra sidan går den nödvändiga
öfversigten derigenom alldeles förlorad. Först skildras början af
underhandlingarne med Kur-Sachsen och Kur-Brandenburg 1633. Dernäst
Danmarks politik 1633 och 1634. Vidare komma landtgrefve Georgs af
Hessen-Darmstadt neutralitets- och jemkningsförslag 1633. Så
Wallensteins ställning och politik samma år. Derefter skildras Oxenstjernas
förhållande till det hemmavarande rådet åren 1633—1635. Så
återvänder förf. till en allmän framställning af de protestantiska furstarnes
politik, hvarpå kommer redogörelsen för mötet i Heilbronn våren 1633
saint dess resultater. Sedermera följer skildringen af motsatsen mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
