Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR. 552
I tredje och sista kapitlet (s. 418—607) afhandlar förf. Sverges
diplomatiska förhandlingar från slaget vid Nördlingen till och med
afslutandet af det definitiva fransyska förbundet i juli 1641. Detta
kapitel står utan gensägelse framför de öfriga. Ämnet är mera
begränsadt, då intet afseende behöfver fästas vid krigsrörelserna. Den
kronologiska ordningen kan följas i högre grad, om äfven ej heller
detta sker fullt konseqvent. Den svenska politiken blir derjemte,
liksom krigföringen, under denna period enklare, sedan förbindelsen med
södra Tyskland upphört, ja äfven de tvetydiga vännerna i norra delen
af landet öfvergått till öppen fiendskap. Dessutom bidrager
förnyandet af stilleståndet med Polen och de svenska truppernas dragande
från Preussen till de politiska förhållandenas förenklande. De
diplomatiska underhandlingarne under denna period röra förnämligast
förhållandena med de nordtyska staterna, innan de uppträda fiendtligt
mot svenskarne; dernäst de fruktlösa försöken att erhålla fred med
kejsaren, Danmarks och andra staters bemedling, samt slutligen de
långvariga underhandlingarne med Frankrike angående förbund och
subsidier. Men om skildringen häraf äfven i allmänhet är
tillfredsställande, så behöfver ej upprepas, att bilden af kriget i sin helhet
blir half, da den militära delen deraf saknas. Det hade dock varit
möjligt, att, såsom Pufendorf, åtminstone år för år skildra båda i ett
sammanhang.
Den andra synpunkten, ur hvilken man kan bedöma ett historiskt
arbete, är med afseende på källornas urval och begagnande saint
framdragande af nya sådane. Och ur denna synpunkt torde fö rf: s arbete
förtjena det fördelaktigaste omdömet. Visserligen har han af tryckta
källor ej begagnat andra, än de mera kända, såsom Chemnitz, Pufendorf,
Theatrum Europæum — i afseende på krigshändelserna dock för litet —
Londorp, Richelieu, Feuquières, Flassan, Ranke, Röse, Hurter, Soden,
v. d. Decken, Handl. rör. Sverges hist. o. s. v. Men derimot har han för
den afhandlade perioden, i vidsträcktare mån än många andra,
användt den rikhaltiga källsamling, som finnes i svenska riksarkivet, och
detta icke allenast i afseende på svenska diplomaters och härförares
bref och berättelser, utan äfven på de franska diplomaternas, sådane
de finnas samlade af Wahrenberg från de franska arkiverna. Denna
omständighet kommer alltid att gifva hans arbete sitt värde, äfven
om man skulle tycka att han i afseende på urvalet medtagit nog
mycket småsaker eller i afseende på begagnandet tillåtit sig allt för
stor sönderplockning af samma handling, hvarjemte åtskilligt af vigt
blifvit nedflyttadt i noter.
Att förf. icke saknar stil, om än något egendomlig, det bevisar
han på de ställen, der han gör sig besvär att afrunda meningar och
stycken. Men det är icke alltid detta sker. Och ej sällan rubbas
stilens jemnhet derigenom, att han omvexlande såsom tidsform
begagnar præsens och præteritum, utan att något skäl derför egentligen
föreligger, äfvensom derigenom att han ömsevis använder sina egna
ord eller ordagrant anför någon samtida handling, utan att angifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
