Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
32
lingen af vår medeltids historiska litteratur och blifvit våra lärare
i det, som ligger oss sjelfva närmast. Den Klemmingska upplagan
af rimkrönikorna utmärker visserligen ett stort framsteg; dock
uppfyller den icke, såsom utgifvaren också sjelf påpekar, alla historikerns
önskningar i afseende på en upplaga af detta vigtiga verk; något
sådant har nämligen aldrig legat i dess plan. Utgifvandet af dessa
krönikor, sedan grundvalen nu blifvit lagd för deras behandling, men
med några typografiska jämkningar, samt med historiska och
språkliga upplysningar vore emellertid en ganska god sak.
Det mesta af hvad den svenska medeltiden frambragt i historisk
litteratur, konungalängder, kronologier, annaler och krönikor samt
helgonhistorier, har, som bekant, blifvit inrymdt i de två första banden
utaf scriptores. Dock återstod ännu af den kyrkligt-historiska
litteraturen en god del, hvilken också nu har ingått och blifvit afslutad i
det tredje bandet. Det var den äldre serien af svenska helgons lif
och gerningar, som blifvit intagen i det andra bandet. I det tredje
finna vi nu den yngre serien, S. Helenas legend, biskop Brynjulfs så
kallade Vita och den rika litteraturen om Birgitta och hennes dotter,
för så vidt den är af betydelse för den svenska historien. Af de
trettio styckena i det tredje bandets andra afdelning handla ej mindre
än nio om dessa ryktbara qvinnor. Ett bland dem är äfven den
ursprungliga lefnadsteckningen af den heliga Birgitta, hvilken
utgifvaren af det tredje bandet sjelf uppletat i en codex på Kongl.
Biblioteket i Stockholm och här för första gången låtit trycka. Ännu tre
andra stycken i denna afdelning, n. 17, ex processu canonizationis S.
Birgittæ, n. 18, ex miraculis S. Birgittæ och n. 21, ex miraculis S.
Katerinæ höra till det nya, som ej var upptaget i den ursprungliga
planen föro scriptores. Till en stor del tryckas äfven de här för första
gången. Återstoden af den andra afdelningens innehåll utgöres åter
af sedan gammalt kända saker, af hvilka de allra flesta redan varit
tryckta en eller ett par gånger förut. Det är nämligen de 9 svenska
biskopskrönikorna, 2 för Upsala, 2 för Skara, 2 för Vexiö, 1 för hvart
och ett af de öfriga stiften med undantag af Strengnäs’, som, underligt
nog, alldeles icke är representeradt i denna gren af medeltidens
historiska litteratur, och slutligen Johannes Magni Historia
metropoli-tana ecclesiæ Upsalensis samt några smärre anteckningar rörande
organisationen och sammansättningen af svenska klostersamfund och stift.
Den andra och större hälften af tredje bandet upptages deremot
uteslutande af skrifter rörande den verldsliga historien. Af dess 42
nummer eller afdelningar med icke mindre än 50 underafdelning^*
var endast den minsta delen af de förste utgifvarne tagen med i
beräkningen för denna upplaga af scriptores. Detta synes nämligen
endast ha varit fallet med n. 3, den bekanta, redan af Schlyter tryckta,
historien om Gotland, n. 9, den redan en gång tryckta förteckningen
på strider mellan svenskar och danskar 1452—1524, till en del
åtminstone upptecknad af biskop Hans Brasks bekante sekreterare
Johan Spegelberg, n. 10 eller utdragen ur Johannes Magni Gothorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
