- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
552

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LXXXVITI

granskningar och anmälningar.

34

Under trettonhundratalet har deremot den svenska annalistiken sin
blomstringstid för att redan under förra hälften af 1400-talet afmattas,
så att det egentligen endast är två, som nå till 1400-talets gräns
och derutöfver. Ett slags supplement till dessa svenska annaler bilda
nu de danska, isynnerhet för äldre tider. Endast en bland de elfva,
ur hvilka utdrag i detta band meddelas, går nämligen öfver år 1400
(Chronicum Danicum 1266—1410). Alla de öfriga stanna inom
1300-talets gräns, de flesta inom dess förra hälft. Deremot meddela
de icke heller några nya notiser före 1100-talet. Mellan dessa
tidpunkter innehålla de deremot åtskilligt af vigt, naturligtvis först och
främst för södra Sverige och Skåne. Äfven de historieskrifvare,
hvilka såsom Kristiern Pedersen, Petrus Olai, Johan Svaning,
Kornelius Hamsfort m. fl. uppträdde vid ingången till och under förra
hälften af aet sextonde århundradet, ha ett och annat nytt att tillägga
för äldre tider, äfvensom ett antal uppgifter, ehuru ej så särdeles
många, för den senare tiden, Utförligare berätta om den 1400- och
1500-talets rimverk, den danska rimkrönikan och sångerna om
härtågen 1497 och 1520, hvilka från dansk sida belysa de sista ödesdigra
förvecklingarne mellan Sverige och Danmark under medeltidens sista
årtionden.

Det är klart att vi ej gerna kunna vänta några upplysningar af
vigt om Sverige hos andra folk än dess närmaste grannar på andra
sidan Östersjön. Utöfver Östersjölandskapens rund nådde endast
sällan det svenska namnet. En tillfällig förbindelse fann stundom ett
omnämnande i ett aflägsnare folks krönikor, så t. ex. Magnus
Erikssons giftermål i Annales Mosomagenses (från Pont à Mousson vid Maas),
ett par utländska riddares besök i Sverige och deltagande i
krigsrörelserna på 1340-talet, som omnämnas af en schweizisk kronist och
en österrikisk rimsnidare.. Peter von Suchenwirt. Sjelfva den vittre
Aeneas Sylvius har några lustigt bortblandade notiser om svenska
saker under 1400-talets förra hälft. Men äfven från närmare håll
äro uppgifterna ofta af den flyktigaste beskaffenhet. Till en del låta
de gruppera sig om vissa punkter. Så t. ex. om den äldsta
missionsverksamheten i Sverige och de förste biskoparne, af hvilka ett antal
här och hvar i de äldre tyska källskrifterna nämnes. Det vigtigaste
bland dessa arbeten och en hufvudkälla för Sveriges historia under
en viss tid är mäster Adams ryktbara redan under medeltiden i
Sverige kända skrift om de Hamburgske ärkebiskoparnes gerningar,
ur hvilken också vidlyftiga utdrag meddelas. Andra
anknytningspunkter, ehuru af tämligen flyktigt slag, voro de svenska
konungahusens slägtförbindelser med nordtyska eller slaviska furstehus ; i följd af
sådana ha äfven svenska namn fått ett omnämnande uti ett par
skrifter (Annales Polonorum, Chronicon principum Saxoniæ, Genealogia
Doberanensis, de ofvan anförda Annales Mosomagenses). Den heliga
Birgitta och följderna af hennes verksamhet ha, såsom man kunde
vänta, framkallat omnämnande, äfven der Sverige och svenska saker
annars voro okända; två eller tre utdrag röra endast hennes person

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free