Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVITI
granskningar och anmälningar.
36
väl de mera sammanhängande framställningarne; enstaka uppgifter
lemnas deremot fortfarande ända till medeltidens slut. En tämligen
utförlig samtida berättelse af borgaren i Danzig Bernt Stegmann
finnes dock särskildt om tilldragelserna i Sverige åren 1518—1520.
Naturligtvis äro dessa utländska uppgifter om svenska händelser af
mycket olika värde. De variera i omfång från en rad till många
blad och omfatta i tiden en enda tilldragelse eller hela århundraden.
Många nämna, såsom ofvan antyddes, endast i förbigående ett svenskt
namn, så är t. ex., med det vigtiga undantaget utaf Adam af
Bremen, fallet med uppgifterna om den äldsta svenska kyrkan;
undantagsvis träffar man en enstaka uppgift, som ej är bekant från annat
håll. Andra åter täfla i utförlighet och vigt med Sveriges egen
historiska litteratur under medeltiden och vi vore illa utrustade för
den svenska historien under tiden mellan 1350—1435, ifall vi ej
egde de lübeckska krönikeskrifvarne att vända oss till. Under dessa
för Sverige i många fall olyckliga årtionden inskränkte sig den
historiska verksamheten till de knapphändiga anteckningar, som gjordes
här och hvar i klostren, i Sigtuna, Stockholm, Yadstena, Visby. Den
okände, som på 1320-talet fullbordade den äldsta rimkrönikan, fann
ingen fortsättare, hela den långa återstoden af det fjortonde
århundradet var rikare på*] inre oro och split än på litterär verksamhet.
(Dertill kommer att de danska annalerna lemna historikern utan
ledning från och med början af 1400-talet.) Det behöfdes en sådan
utomordentlig tilldragelse som Engelbrekts uppträdande för att åter
sätta pennan i hand på en svensk historieskrifvare. Midten af det
femtonde århundradet utmärker sig deremot i sjelfva verket för en
ganska liflig historisk författarverksamhet och Karl Knutsson har en
icke ringa andel i densamma, så föga hans tid för öfrigt var egnad
att uppfordra till verksamhet på detta fält. Eger sålunda vårt land
inom egna gränser ganska ymnigt flödande källor för sin historia vid
denna tid, blir förhållandet något sämre mot medeltidens slut, och
forskaren är åter tacksam att kunna vända sig till den lybeckska
historieskrifningen, som dock numera ej längre har fullt samma vigt
som ett halft eller helt århundrade tillbaka.
Ännu återstå några främmande skrifter, hvilka äfven för Sveriges
historia äro källskrifter och som först komma att intagas i det fjerde
bandet. 1 främsta rummet komma de isländska sagorna i fråga,
hvilka under vissa årtionden äro hufvudkällor för vår historia. Då
nämligen de danska annalerna börja raden af siiMt uppgifter för Sverige
med slaget vid Fotevig, de svenska åter i allmänhet med Erik den
heliges död eller Linköpings möte, skulle hela vår föregående historia
vara ett enda stort tomrum, afbrutet af några enstaka namn, om icke
å ena sidan Adam af Bremen, å den andra den isländska
historieskrifningen i någon mon fylde bristen, den senare på ett sätt och i en
form, hvartill den svenska historieskrifningen ej kan förete något
motstycke ifrån medeltiden. Till fjerde bandet sparas äfven de
upplysningar, som finnas hos ryske historieskrifvare eller äro att hämta
i andra aflägsnare folkslags krönikor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
