Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75 vestergötlands fornminnesförenings tidskrift. LXXIII
derefter, ty af den 11 Oktober 1479 finnes i Upsala ett
Riksföreståndarens ocli Rådets dombref (benäget meddeladt af Bibliotekarien Styffe),
hvaruti Knuts och Kristinas son Arvid Knutsson, som redan tagit dem
i besittning,1) tilldömdes de af hustru Elin pantsatte gårdarne, dock
med vilkor att Arvid och hans dåvarande motpart Carl Erengislason
å medarfvingars vägnar skulle inom 9 veckor derefter infinna sig
inför biskopen och kapitlet i Skara, hvarest skulle ransakas om panten
enligt kyrkolag, en föreskrift, som tyder på att rätten här berott på
äktenskapliga förhållanden, antagligen morgongåfvan. — I Brefvet N:o
16 af Marquard Splijt — (vi tillägga att han 1473—74 var gift med
Elin Arwidsdotter och förde i vapnet en half upprätt fogel (örn?)
med utslagen vinge under 4 vågskuror) — omnämnes i noten att
skaftfarandet skedde vid omfärden. Sjelfva brefvet gifver visserligen
anledning till en sådan tolkning, men uttrycket der, att de
uppräknade männen "hiello a skapteno med mik tha omferdhen giordis"
visar att omfärd här — likasom skötning ganska ofta — brukats i
en mindre egentlig mening, d. v. s. om köpets lagliga fästande. Så
vidt vi kunnat finna har omfärden hört till den enskilda uppgörelsen
och efter ali anledning närmast afsett att köparen måtte få visshet
om de egor han köpte och skulle dervid finnas vitnen:
widervaru-män; men skaftfarandet (fortfarandet, fæst) var den högtidliga akten vid
tinget, hvarigenom köpet förklarades lagståndet, hvarföre ännu skaftebref
och fastebref omvexlande förekomma i Götiskt folkspråk (se härom en
uppsats Om Vapentaget i Sv. Fornminnesföreningens tidskrift, h. 3).
Ordningen, hvaruti de symboliska handlingarne vid köp förekommo, kan
dessutom ses äfven af brefvet N:o 19, der det heter att Sigge Stuth
"solde, skötte och skaptfor". — Under brefvet N:o 19 upprepas den
gamla uppgiften att Anna, Amund Stakes hustru, varit Konung Carl
VIII Knutsons naturliga dotter, men det finnes intet skäl till ett
sådant antagande. Hon hette Anna Laurensadotter och var efter ali
anledning, såsom vi i en kommande uppsats om arfstvisterna efter Eggerd
Grupendal skola visa, dotter af Laurens Johansson till Utål, hvilken
förde 3 liljor i sitt vapen. — Uti brefvet N:o 36 (H. III)
förekommer en Ingemar Pellesson och det uppgifves att i hans sigill endast
kan läsas: .ngemar. Detta sigillaftryck tyckes således hafva
ytterligare skadats sedan 1868, ty då kunde ännu så mycket af skölden
skönjas, att man deri igenkände en del af kroppen till den stork med
orm i näbben, som var hans ättemärke. Ingemar var nämligen son
af den vermländske frälsemannen Pelle i Rainstad, om hvilken kan
läsas i Hist. Bibi. (ny följd 1. 1, Granskningar och anmälningar s.
29, not. 1) hvarest äfven upplysningar lemnas om den i brefvet N:o
37 omnämnde Lasse Skume. Slutligen må anmärkas att i brefvet
N:o 45 sannolikt finnes ett skriffel eller en felaktig läsning, ty gården
1) Han hade redan d. 25 Aug. 1477 gifvit sin hustru Anna Göstafsdotter Torpa
m. fl. gårdar i morgongåfva. Vi anse nämligen alldeles ostridigt att det är Torpa i
Långhein och icke det antagligen vida yngre Torpet i Marbäck, som här åsyftas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
