- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
599

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

a. voLM. sylvander: Borgholms slotts historia. LXXXI

hotar äfven Borgholm. Suderland öfverlemnar då slottet till
konungarne Magnus och Håkan på vilkor, att de skola sända rådsherrar
till Lübeck med anbud om ersättning för den förlorade panten.
Konungarne hålla dock ej detta löfte, hvarför äfven hanseaterne sände en
viss Johan Rughe med krigsfolk till Borgholm, som före midten af
December tvingar slottet att dagtinga. Att allt detta hunnit inträffa på
mindre än tio veckor, synes åtminstone oss högeligen oväntadt.
Också berättas det hela på annat sätt i ett arbete, hvilket hr S. —
märkvärdigt nog — ej känner till, nemligen Styffes "Skandinavien under
Unionstiden". Här (s. 204) heter det, att medan konung Håkan och
konung Erik af Sachsen år 1366 gemensamt belägrade Kalmar,
förmådde de genom hotelser Fr. Suderland, som då ännu å
Hansestä-dernas vägnar innehade Borgholm, att till Håkan öfverlemna slottet.
Denua uppgift låter vida bättre förena sig med den följande tidens
händelser, än hvad hr S. berättat. Enligt honom (s. 78, 79) förblef
Borgholm i hanseaternas ego ända till November 1367, då det efter
fredliga underhandlingar skulle hafva öfverlemnats åt Albrekt af
Meklenburg. Styffe åter (s. 204) visar, att Albrekt ej genom
underhan-lingar utan genom en belägring, som var ganska långvarig (Juli—
November), och hvilken han sjelf i egen person ledde, kom i
besittning af Borgholms slott.

Det vore ej svårt att ur skilda källor samla en hel del
uppgifter egnade att komplettera hr S:s skildring af Olands och Borgholms
öden under 15:de seklet; så t. ex. hade biskop Knut i Linköping,
riddaren Niclis Bosson (Natt och Dag) tn. fi. stormän stämt möte på
Borgholm år 1400 (Kullberg: Sv. Riksarchivets perg. bref, n:r 3118);
år 1404 hemsöktes och härjades Oland af en preussisk krigsstyrka
(Script, rer. Suec. III. 1, s. 304); före år 1424 hade konung Erik
af Pommern, omgifven af flere sina förtrogna, hållit en märklig
sammankomst med Ölands allmoge vid Ekby (Egby) (Styffe: Bidrag till
Skandinaviens hist., II. s. 236), — o. s. v. En allvarligare
anmärkning är det dock. att hvad hr S. berättar om Borgholms öden under
Kalmarunionens sista år är icke blott ofullständigt, utan rentaf
felaktigt. Orsaken härtill är den, att vår auktol* ej tagit kännedom om
Allens epokgörande "De tre nordiske Rigers Historie". Här
berig-tigas en hel del af hr S:s påståenden. Så t. ex. var icke, såsom det
heter i Borgholms slotts historia s. 107, Nils Bosson Grip omkring
år 1507 den grymme Otto Ruds höfvidsman på Borgholm, utan hans
företrädare derstädes (Allen a. st. I. s. 427 etc.). Berättelsen om
danskarnes sköflingståg mot Öland år 1519 gestaltar sig helt olika
hos Allen (III. l/s. 82 f.) än hos hr S. (s. 109 f.). Deri förre visar,
att danskarne anföllo ön ej i September, utan "senast vid midten af
Juni", att slottet alldeles icke intogs "utan motstånd", utan tvärt om
försvarades ganska tappert — hvad som visserligen ej räddade dess
förra höfvidsman från det dödsstraff, Sten Sture d. y. lät ådöma dem
(Vitt. Hist. o. Ant. akad:s handl. IV. s. 74) —, att kapitulationen
ingicks i Augusti månad o. s. v. Föga lyckligare liar hr S. varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free