Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87 sveriges ridd. och adels riksdagsprotokoll 1 65 6-1 6 5 8. LXXXVII
boos mästeparten i godsseräntor. Mari låter intet gärna koxa i korten
oeh wijsar andre huru sakerna stå och huru wijda förinögenheeten sig
sträcker".
Förhållandet mellan adeln och de tvenne närmaste stånden,
prester och borgare, svnes under dessa möten i allmänhet godt. Yid
Uplands- och Södermanlandsmötet i Stockholm 1657 fördes ordet för
presterne af erkebiskop Lenæus, för borgarne af borgmästaren i
Stockholm Prytz. Vid flera tillfällen framhålles den för den tiden vid
riksdagsöfverläggningarna mellan stånden vanliga sentensen att som
man "seglade med de andra ständerna, som höga öfverheten med lika
trohet vore tillbundne, uti ett skepp", så ville man, såsom det här vid
etc tillfälle säges af borgerskapets deputerade, "i skylligh vänskap och
förtroende så emot det ena som thet andra ståndet altid syfta ther
hän, som Kongl. Maij:t kan vara betient mecl ocli fäderneslandet till
styrkia". Detta hindrade ej presterne att ganska omtänksamt
undandraga sig en allt för betungande anpart i utgörande af den högre
beskattning, i hvilken form den än pålades. De ganska naiva tvister
som vid ofta nämnde möte 1657 föreföllo mellan de mera offervillige
och dem, som gensträfvigare höllo på privilegierna, förtjenade äfven
såsom tidsmålande att mera framhållas, men få vi i detta hänseende
endast särskildt fästa uppmärksamhet på hvad som mot slutet af mötet
förefaller mellan Stjernsköld och Krusbjörn, hvilket i och för sig utgör
en liten kulturbild.
Efter något mindre än tvenne månader afslutades mötet den 12
maj. Af de rikhaltiga bilagorna till detta mötes protokoll fängslas
uppmärksamheten i första rummet af den kongl, propositionen, utgången
från Marienburg den 20 februari, hvilken proposition lemnar oss en
fullständig redogörelse för krigets gång och allt, hvad tills dato af
konungen på främmande botten blifvit utfördt. Vidare följa de
meddelanden som skett mellan det i Stockholm 1657 församlade mötet
och mötena i landsorterna, som lemna högst vigtiga bidrag till dessa
angelägenheters uppfattning. Kommer så bihang, innehållande i första
rummet "Kongl. Maij:ts Instruction, gifvin åt K. M:ttz och Rijkzens
Rådh, som älire af K. Maj:t committerade at dirigera the Particular
Möthen, hvilka Kongl. M:tt uthi Landzändarne öfwer Rijket will hafva
anstelt. Actum Marienburg den 27 Februari Anno 3 657." Ett
aktstycke, som man ovilkorligen måste känna för att förstå hela denna
institution ]). De öfriga bihangen lemna redogörelse för de kongl,
kommissariernas förhandlingar med provincialmötena i landsorten. Det
derpå följande ytterligare bihanget angående 1656 års landtdagar
innehåller, såsom redan blifvit omtaladt, Landshöfdingarnes skrifvelser till
Rådet rörande landshöfdingarnes verksamhet för ifrågavarande
angelägenhet.
*) Af instruktionens första paragraf ses dessa particularmötens utsträckning
öfver hela Sverige med Österbotten, jemte orterna för deras hållande. Söder om
Österbotten höllos särskilda sådana möten i de öfriga delarne af Finland af
generalguvernören såsom Kongl. Majrts kommissarie.
flis i. Bibliotek. 1877. VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
