- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
610

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LXXXVITI

granskningar och anmälningar.

92

omöjligt att, trots allt erkännande af de stora förtjenster Allen äfven
såsom forskare inlagt om Nordens historia, undgå att finna att ban i
grundlighet är sin svenske medbröder underlägsen: hypotesen, stödd
på en bevisning som vid närmare granskning ej håller stånd, den
personliga öfvertygelsen, som saknar stödet af bestämda fakta och
objektiva skäl intager i hans arbete stundom ett allt för stort rum och
detta gör, att huru fängslande hans skildring än må vara, man ej kan
följa den med den känsla af trygghet som ledsagar ett studium af
hr Styffes arbete, der hvarje bestämd uppgift grundar sig på alldeles
påtagliga bevis och der knappt ett antagande eller en förmodan
framställes utan att ega skäl så goda, att de hos mången annan författare
skulle framkalla bestämda påståenden.

Om således sträng objektivitet är ett utmärkande drag i hr Styffes
författareskap, så synes det oss emellertid som om den teckning han
lemnat af konung Hans skulle i någon mån härifrån utgöra ett undantag.
Om man jemför densamma med den som Allen lemnat, så kan väl
icke bestridas att Styffe äfven härvidlag är den, som i bevisningens
styrka är den öfverlägsne; men vi skulle dock vilja tillåta oss att
hemställa, huruvida ej ett eller annat af de skäl, som anföras till stöd
för den stränga domen om honom, är något svagt. Så anföres såsom
bevis på konung Hans’ oärlighet, att han i den framställning af tvisten
med Sverige som 1496 sändes till Sachsen, säger sig hafva blifvit
1458 väld till tronföljare ej blott af riksrådet utan ock af
menig-heterna ("landschaft") ; ordet "landschaft", säger hr Styffe, "hvilket
endast kan hafva den betydelsen, att landets samtlige valberättigade
deltagit i valet, var alldeles i strid med verkliga förhållandet tillagdt".
Då man nu af hr Styffes egen framställning af detta tronföljare val
(Bidrag, III, CXXXI) känner, att konung Kristiern lät ej blott
biskopar och frälsemän i de särskilda landskapen utfärda bekräftelser
å rådets beslut om tronföljden, utan att han äfven fordrade och erhöll
sådan af de större städernas borgerskap och af menigheter på
landsbygden, saint att, "såsom vid ett verkligt konungaval, lagmännen
jemte ombud af allmogen" blefvo inkallade till Stockholm vid
pingsttiden 1458, då prins Hans blef "af alla lagmän endrägteligen dömd
till rätt herre och konung öfver Sverige" efter fadrens död; så
förefaller det, som om konung Hans i nämda framställning kunde, utan
att anse sig tala osanning, begagna ordet "landschaft" så som han
der gjorde det. — Vidare torde man väl, då man känner konung
Hans’ förhållande till en sådan sjömakt som Hansan, likasom att
nödvändigheten att söka stänga Sverige från förbindelsen med Tyskland
kräfde en stark sjömakt, kunna ifrågasätta, huruvida vinningslystnaden
får antagas hafva varit den "förnämsta" driffjedern för honom att åter
skaffa Danmark en aktningsbjudande flotta. — Vi skulle ock vilja
ifrågasätta, huruvida mot Olaus Petris yttrande, att konung Hans var
en "from och redlig man", det beviset att Kristiern II hade med sin
bödelsyxa sörjt för, att icke många funnos sorn Olaus Petri kunde
spörja derom, verkligen kan väga synnerligen mycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free