Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
BIDRAG TILL SVENSKA FRÄLSETS HISTORIA UNDER MEDELTIDEN.
9
systern Kristina7 i permebrefven än kallad Fikke s dotter, än
Grupendalsdotter, som att sluta af såväl hennes egna som
mannens godsförsäljningar varit barnlös. Smått efter hand söka de
båda makarne att göra sig qvitt sin jord, synnerligast Kristinas,
och under åren 1471 och 72 öfvergår en del deraf till biskop
Hans i Skara*), en annan omfattande Alleby på Hisingen
m. fl. gårdar dels i Viken dels i Vestergötland till Otto
Torbjörnsson 2) och en tredje till herr Svarte Ture Jönsson3),
o. s. v. Salubrefvet till den sistnämnde, utgifvet år 1472, visar
tydligt deras afsigt att så vidt bördesrätten det medgaf göra
arfvingarne lottlösa, ty köpet sker med förbehåll att Kristina
skulle under sin lifstid behålla godset. Länge har hon dock
icke njutit den förmånen; ty då brödren året derpå bekräftar
köpet, omtalas hon såsom afliden. Eggert hade nu endast
fjermare slägtingar och detta torde äfven förklara hvarför han
företrädesvis sökt omhulda sina stjufdöttrar. Den 5 April 1472
skänker han sin kära fosterdotter Brigitta Håkansdotter — hon
nämnes ännu icke såsom gift med Amund Stahe — till bistånd
och uppehälle allt sitt gods i Kinne härad och på Kinne berg
nemligen hufvudgården Hönsäter med underlydande med
förbehåll likväl att hans arfvingar skola ega rätt att igenlösa det
»innan in nestha samfeltis aar» efter hans död för »300 letta
gyllane j gull eller j swenske örtogger ok eig for annat verdh
eller penninga ok alt j einne summo ath betale», hvilken sista
föreskrift påtagligen tillkommit för att med bevarande af
bördesrätten försvåra börden, emedan bördesskillingen måste lemnas
på sätt och i det mynt brefvet föreskrifvit. Till Hönsäter kunde,
enär detsamma, då det af Fikke löstes, varit förpantadt af
annan ätt än hans egen, inga andra ega bördesrätt än de, som
ledde sin härkomst från Hahr am Andersson. Sjelf tyckes Eg-
1) Flera sådane bref för de uppgifna åren finnas i Skara permebrefsbok.
2) Originalbref i Upsala Bibi. (f. d. Stierneldska saml.) af år 1472, i
kraft hvaraf Amund Andersson med bifall af sin kära hustru Kristina
Fikkes-dotter för 110 mark Stockholms mynt säljer Alleby m. fl. gårdar. Han
förklarar dem vara hustruns rätta fäderne (?), hvadan således Fikke Grupendal
bekommit Alleby efter Anders Eriksson.
3) Brefvet gifvet i Tuna 1472 finnes bland Lars Sparres afskrifter J: 7.
4) Brefvet, gifvet på Dyng, finnes i Vestergötl. For nm.-fören :s Tidshr.
Häft. 1 under N:o 9. Det beseglas af biskop Hans i Skara, herr Ture
Jönsson (Svarte Skåning), Jöns Knutsso?i (3 rosor) och Lindorm Björnsson (Vinge).
Hönsätergodset synes deraf icke i Grupendalarnes händer hafva ökats med mer
än Sjögerås qvarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
