- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
10

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

G. DJURKLOU.

10

gert ej hafva känt någon bördsberättigad utom fru Ingrid
Jönsdotter, och från Dragsmarks kloster gaf hon också det
följande året »sin kärlek och fulla samtycke» till gåfvan under
förklarande att efter hennes död ingen lefver »som ther haffwer
antidhen byrd aller odall till» 1). Denna fru Ingrid, hvilken i
brefvet nämner fru Ingrid Karlsdotter såsom sin mormoder,
var således en dotterdotter af herr Jon Darre, ehuru vi icke
kunna säga hvilkendera af dennes båda döttrar varit hennes
moder. Vid arfskiftet på Moland d. 7 Juni 1430 var
Margaretha Darre gift med Guttorm Eivindsson och Kristina med
Jaeob Augustin2). En af dessa har således kort derefter
blifvit enka och omgift med en Jon eller Jens (fru Ingrid kallas
ömsom Jons- och Jensdotter), som varit af svensk eller norsk
Båta-slägt, enär fru Ingrid för detta vapen. Hon var gift med
herr Lars Snakenborg i hans 3:dje gifte men barnlös och år
1471 eller 1472 vorden enka. Då Eggert fått hennes
bekräftelse, ansåg han utan tvifvel gåfvans bestånd fullt tryggad, och
utsträcker nu sin omtanke äfven till den andra stj uf dottern
hustru Dordi eller Dorothea (Dorethe). Den 25 November
1476 gifver han henne och hennes man Lars Nilsson gods i
Viken och på Hisingenmen synes ej härvid aktat nödigt
iakttaga samma försigtighet som vid den förra gåfvan —
åtminstone har intet liknande stadfästelsebref blifvit bevaradt.
Sedan han på detta sätt styrt om sitt hus och tryggat sina
stjufdöttrars framtid, tänker han på sin förestående bortgång

Vestergötl. Fornm.-fören:s Tidslcr. H. 1, N:o 10.

2) Norskt Diplomat. II, s. 527. Huruvida båda dessa döttrar varit
samsyskon och fru Ingrids barn torde dock vara ovisst, ty vid arfskiftet
uppträder Guttorm både å sin hustrus Margaretas vägnar och å den aflidne sonens
Karl Darres, hvars arfvinge han var, och då detsamma icke säges om Jacob
Augustins hustru, vill det deraf synas att herr Jon Darre varit gift 2 gånger.
Som Karl Jonsson Darre uppträder såsom fullmyndig man år 1422 (Norskt
Diplomat. III, s. 473) skulle han och den äldre systern, som ärfde honom, varit
af det första, oss obekanta giftet, men Kristina, som vid arfskiftet nämnes
efter Margareta, af det senare med fru Ingrid Karlsdotter. Är detta antagande
riktigt, så har bördesrätt till Hönsäter icke kunnat tillkomma något annat
af barnen än just henne. Kristina skulle således vara Ingrid Jönsdotter s
moder, men hvem hennes fader (Jon, Jöns eller Jens) varit — om af svensk
eller norsk Båta-ätt — kunna vi ej upplysa. Slägtskapen med den svenska
ätten synes dock troligare af det skäl, att då äldre ätten Snakenborg utdog,
dess namn och vapen upptagits inom denna. Anledningen till en sådan namn-

• och vapenförändring är ännu ej klar, men att den ej varit alldeles godtycklig,
torde kunna anses säkert.

3) Brefvet, gifvet Bahus, lyder på 12 markabol i Wighen och 2 markabol
i Sorwerith på Hisingen i Björlanda socken. Norskt Diplomat. II, s. 669.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free