Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
BIDRAG TILL SVENSKA FRÄLSETS HISTORIA UNDER MEDELTIDEN.
15
och alla sina arfvingar och efterkommande för allt vidare tilltal
på Hönsäters gods.
Så slutades omsider denna arfstvist, och det torde nu vara
skäl att eftersöka på hvad grund det bördsanspråk stödde sig,
som å hustruns vägnar framstäldes af Erik Hansson och Lindorm
Brunsson. Såsom vi sett, underkändes det emedan Hönsäter
varit pantsatt af en annan slägt än Eggert Grupendals fäderne.
Karin Siggesdotter (Sparre) måste således hafva varit beslägtad
med Grupendalarne, men huru? På fädernet har det ej varit,
ty då skulle bördestalan väckts af hennes fader, hvilken först år
1509 aflidit, och Erik Hansson hade då icke kunnat uppträda å
hustruns utan å svärfadrens vägnar. Det måste således vara på
mödernet, och som Karins moder fru Brita Bengtsdotter dog
1485 har således hennes rätt öfvergått på döttrarne, af hvilka
den yngre Barbro ännu var ogift 1492 och död barnlös före
1515 *). Till hustru Brita Bengtsdotter har bördesrätten icke
heller kunnat komma från hennes fader Bengt Andersson (Öra),
hvars ätt är temligen känd, men deremot möjligen från modren
hustru Ragnüd. Att så äfven varit fallet framgår af ett bref,
gifvet 1492 den 20 Augusti, hvaruti fru Ingrid Jönsdotter, af
Nils Olausson kallad till Svartbrödraklostret i Skara i anledning
af väckta bördsanspråk på de gods, hon köpt af Eggert
Grupendal, bland annat förklarar, att hon aldrig kunnat förmoda det
hustru Ragnild (otvifvelaktigt denna) eller någon annan kunde
ega arfsrätt efter Eggert Grupendal. Men hvarifrån hustru
ßagnild kunnat härleda sin verkliga eller förmenta bördesrätt
kunna vi ej säga, ty hennes slägtförbindelser äro ännu okända.
Äldre forskare uppgifva att fadren hetat Göstaf Ragwaldsson och
fört gumsehufvudet ; men är han — hvad troligt synes — samme
man, som i början af 1400-talet är häradshöfding i Gudhems
härad, så har hans vapen varit en sparre, hans fader hetat
Hag-wald Svensson och modren Ragnhild Joansdotter2) ; men detta
är också allt hvad ännu kunnat utletas om hans slägt. Huru
denna knyter sig till den Grupendalska måste vi lemna ät
kommande forskare att utreda.
1) Jfr VestergÖtl. Fornm-förents Ticlskr. 3, sid. 7—8. Brita hade
visserligen en syster Anna, gift med Lindorm Matsson till Bottna (den siste af
Läma-ätten), men lion dog barnlös.
2) Svenskt Diplomatarimn fr. 1401, N:o 16, N:o 418 och N:o 711.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
