Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 M. G. DE LA GARDIE 0CÍ1 KRIGSHÄNDELSERNA I BOHUSLÄN. 71
till samma collegium ett utlåtande, hvari han frisäger sig från
ansvaret för de olyckor, som deraf kunde blifva en följd; i
detta sitt svar afgifver De la Gardie till collegiet följande
förklaring :
»Såsom jag nu mycket mindre förmår i den kongl, kammaren
detta att remediera, så vill jag ock förmoda icke allenast att
vara vid alla händelser för Gud, konungen och riket ursäktad,
utan ock att ingen begära kan, att jag allenast som ett vittne
till fäderneslandets ruin skall vara der på orten utan manskap
och hjelp, utan att jag numera med godt samvete mig denna
fara kan undandraga. Med uppbådade bönder att försvara landet,
som i somras skedde, tillåter intet mera nuvarande sakens
constitution, ty fienden numera allt för väl känner vår faiblesse
och sina lamuter redresserandes varder.»
Äfven till konungen afiät han en skrifvelse d. 29 Maj från
Garlberg, i hvilken han förklarar sig, såsom ställningen nu var,
intet kunna uträtta till landets försvar, hvarför han ännu nödgas
dröja qvar i hufvudstaden.
»Såsom nu — skrifver han — allernådigste konung och herre,
jag icke allenast en tid bortåt i alla mina underdåniga
skrifvelser representerat den stora fara, som de landsorter der nere
imminera, så snart sommaren gifver gräs på marken, ty här till
hafver det myckna vattnet och brist på fourage varit vår
säkerhet, alltså emedan det nu innan 3 veckor, nemligen d. 25 Juni,
ett ar sedan är sedan fienden bröt in i Westergötland och
gen.-löjtriant Mörner till retraiten obligerade och efter ali apparence
detsamma nu måste befruktas, ty fordrar min underdånigste
trohet och eds pligt detta ödmjukligast att representera . . . Emedan
för min person jag allsintet förmår vid detta verket och till dess
säkerhet att præstera, ty beder jag underdånigst att E. K. M.
icke ville tillskrifva någon försummelse, med blotta händerna är
mig omöjligt något att uträtta, och intill denna stunden kan jag
ej afse, hvad E. K. M:s Kammar-Collegium ärnar att præstera
till militiens underhåll, hvarföre jag ock nödgas att fördröja här
qvar och omöjligen kan efter mitt uppsåt och önskan der nedre
i landet någon tjenst bevisa.»
Ändtligen ankom från konungen svar på den till honom
hän-skjutna framställningen om De la Gardies fortfarande deltagande
i riks-styrelsen i hufvudstaden; De la Gardie tydde konungens
svar, såsom om det vore hans vilja, att han strax skulle resa
nedåt landet, hvaremot rådet afgaf ett betänkande, i hvilket det
tvärtom förklarade, att det vore K. M:s vilja, att han skulle
förblifva i Stockholm, hvilket försatte De la Gardie i icke ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
