- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
125

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117 GUSTAF IIi:S OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMÅLSHISTORIA.

125

ning att hoppas en réconciliation. Man hade genom Fersen
låtit meddela henne de vilkor för en sådan, genom hvilkas
uppfyllande hon kunde gifva ett tillfredsställande prof på
upprigtig-heten af sina ord och på en fullkomlig glömska af forna
misshälligheter. Dessa vilkor vore: hon skulle i allt, beträffande
såväl inrikes som utrikes angelägenheter, ansluta sig till
hattarnes system; hon skulle såsom Sveriges pålitligaste
bundsförvandter anse Danmark och Frankrike; hon skulle iakttaga ett
vänskapligt uppförande mot dessa båda magters sändebud; samt
slutligen och framför allt, hon skulle, så vidt på henne
ankomme, medverka till fullbordandet af den mellan kronprinsen och
den danska prinsessan knutna förbindelsen och söka bidraga
dertill, att den måtte blifva lyckosam. — Drottningen — så
försäkrade Scheffer — hade funnit alla dessa vilkor antagliga, syntes
"réellement disposée à les accomplir" och hade lofvat att icke
längre motarbeta det danska giftermålet, såsom varande i politiskt
hänseende det enda förmånliga, som hennes son kunde ingå.
Man begynte således — tillade Scheffer — smickra sig med
den föreställningen, att den tid snart vore inne, då den inbördes
splittring, hvaraf Sverige under så många år varit hemsökt, skulle
upphöra, och då svenskarna skulle ånyo kunna med enig håg egna
sin omsorg åt befrämjandet af sitt fäderneslands och sina
allierades fördelar.

Dessa för hattarna och danska hofvet till utseendet så
gynsamma underrättelser blefvo af Schack ingalunda med oblandad
tillfredsställelse mottagna. Han aktade sig dock att i sitt svar
till Scheffer låta sina tvifvel och farhågor alltför mycket
framskymta. Budskapet om de glada förhoppningar man hyste —
yttrade han till denne — skulle blifva danska konungen i
högsta måtto kärkommet. Hans Maj:t, som både högaktade och
älskade Sverige, hade i anledning af svenskarnas inbördes
söndring varit alltför mycket bekymrad, för att icke önska det
enigheten blefve återstäld, helst det höga begrepp han gjorde sig
om den upplysta visheten hos det fosterländska partiets ledare,
befriade honom från hvarje farhåga, att dessa skulle låta dåra
sig af tomma förespeglingar, eller att de skulle underlåta
vidtagandet af de försigtighetsmått, som den närvarande ömtåliga

») Schack till Bernstorff, d. 29 April.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free