Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
KOLONIEN NYA SVERIGES HISTORIA.
173
efter åtskilligt rekognoscerande inseglat i ett annat längre upp
beläget tillflöde till Delaware, kalladt »Minquas kil» (n. v.
Christiana Creek). Här infunno sig nämde dag fem höfdingar
öfver kringboende indianstammar *). Det dokument, hvarur vi
hämtat ofvanstående uppgift, visar att en af dem vid namn
Mitatsimint afträdde till svenska kronan ett område utgörande
landet på vestra sidan af Delaware ifrån Minquas kil söderut
till »Boomtiens Hoeck», på den första svenska kartan kallad
Boomtiens udde (i närheten af n. v. Bombay Hook). Af de
öfriga höfdingarne afträddes det norr derom liggande området
troligen intill bifloden Schuylkill 2), och skriftligt köpebref
upprättades, undertecknadt med Indianernas bomärken samt
bevittnadt af närvarande kristne. Antagligen betaltes Indianerna
med varor3). Om redan vid detta tillfälle — såsom Acrelius
uppgifver — landet norrut ända till Santickan (eller Sanchikan,
n. v. Trenton) afträdts, kunna vi ej afgöra; men inåt landet
blef aldrig någon gräns bestämd vid Svenskarnes landsköp.
Der en sådan var faststäld, uppsattes pålar med svenska
drottningens namnchiffer.
Härefter kunde Minuit med trygghet börja anläggandet af
ett litet fäste såsom utgångs- och medelpunkt för den blifvande
kolonisationen och handeln. Platsen härtill valde han på norra
stranden af nyssnämda Minquas kil, två eng. mil från utloppet,
på ett näs bildadt af den senare och dess biflod Fiskkilen
(n. v. Brandywine). Den upptages nu af staden Wilmington.
Skansen fick namnet Kristina efter Sveriges unga drottning,
och så kallades sedermera äfven floden4).
1) De kallades af Svenskarne Minquesser och hörde till den stora
Irokes-stammen, som då innehade landet söder oin de stora sjöarne. Odhner, anf. st.
s. 13. Jmfr kartan i Bancroft, Hist. of U. S. II, s. 297.
2) Enligt köpebrefvet af 1654, hvarom mera längre fram. Se medföljande
karta. Det holl. kil betyder ström = amerik, creek; det höll. hoek liksom det
eng. hook betyder hörn, vinkel.
3) Det mynt, som annars i handel med dem användes, utgjordes af hvita
och svarta perlor af sten eller snäckskal, slipade och genomborrade för att
trädas på band och afmätas aln- eller famnvis. De kallades Sewan. Odhner,
anf. st. s. 33 efter Camp. Holm. Hos Svenskarne räknades af »the hvijta 6
stenar på 1 styfvert och af the svarte 3 stenar, thet hvita kalla the för sitt
sölfver och thet svarta for Gulld.» Lindström till kommerskoll. d. 9 juli 1654
bl. handl. rör. N. Sverige. Riksark.
4) Om traktens utseende o. s. v. se Odhner, anf. st. s. 209; Ferris, the
original Settlements on the Delaware, Wilmington 1846, ss. 41 lf. samt Docum.
to hist. of N. Y. s. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
