Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
CARL SPRINCIIORN.
42
tag, hvarom de ej egt minsta kännedom. Då det emellertid
lyckats, ville de blott afvakta huru svenske guvernörens rapport
skulle upptagas af hans regering, men hyste ej stora
förhoppningar om att i godo komma öfverens med densamma.
I svenska rådet kom denna sak före d. 18 Mars 1652, då
Printz1 bref till rikskansleren och förmodligen äfven
ofvannämda dokument upplästes. Det heter i rådsprotokollet härom:
»Frågades qvid consilii öfver Holländarnes invasion uthi Nya
Sverige? K. M:s mening var man måtte förut med godo söka
generalstaternas remedering. R. Canc. hölt före att den saken
vore väl vard att öfverlägga.» Huruvida detta ledt till några
diplomatiska åtgerder från regeringens sida, är oss obekant.
Men tvenne dagar förut, d. 16 Mars, hölls i rådet en
öfverläggning om Nya Sveriges tillstånd, hvaraf det synliga
resultatet blef en rad af föreskrifter från regeringen om utrustandet
af en ny expedition till kolonien. Nämde dag voro nämligen
i rådet inkallade postmästaren Beyer, som alltsedan Flemings
död så godt som förestått verket här hemma; bokhållaren Hans
Kramer, den förres nitiske medhjelpare i saken, den af Printz
hemskickade Sven Schute jemte en eljes obekant man Henrik
Grerdtson, »som sade sig fuller intet hafva varit i Nya Sverige,
men i Nya Nederland, som ligger strax derhoos», samt slutligen
assessorn i kommerskollegium. Man var i rådet öfvertygad
»att landet föder sig nu sjelft», men att medel till bedrifvande
af en indrägtig handel fattades, hvaremot ingen brist på folk,
»som vilia dit och besittia landet», funnes. K. M. »föll på den
meningen att direktionen blefve hos Handelscollegio ;
Amiralitetet fournerade skiepp därtill; medlen sedan eftersågos».
Derefter inkallades ofvannämde personer, och löjtnant Schute
redogjorde för landets förhållanden och tillgångar, men bekräftade
bristen på folk derute. Resultatet blef i enlighet med
drottningens mening, hvilken rikskansleren biträdde, att K. Maj:t
skulle uppdraga direktionen åt kommerskollegium och befalla
amiralitetet att utrusta ett fartyg och skulle rikskansleren
vidare öfverlägga med vederbörande härom Verkligen visade
sig också under följande tid i regeringen en större lifaktighet
för den försummade koloniens upphjelpande. K. Maj:t utfärdade
Utdrag ur rådsprotokollet d. 16 Mars 1652. Riksark. bl. handl. rör.
N. Sv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
