- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
238

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

CARL SPRINGHORN.

10

hvarifrån de sedermera enligt kapitulationen skulle fortskaffas till
Göteborg. Om deras färd är alis intet bekant med undantag af
hvad Lindström i sin ofta nämde journal meddelat om sina
äfventyr. Redan på atlanten hade han genom sjömännens vårdslöshet
den sorgen att se en kista med instrumenter, kartor och
beskrifningar, hörande till hans yrke, ga till botten. Från Holland
fortsatte han sin resa till fots, blef i Schwerin alldeles utplundrad
och kom efter flera äfventyr hem *).

Men vi återvända till skeppet Mercurius, hvilket vi lemnade
på väg till Nya Sverige, medförande de sista tillgångarne att
rädda det verk, som nu tagit så snöplig ända. Okunnige om de
senaste tilldragelserna anlände utvandrarne med sitt fartyg till
Delawarefloden d. 24 Mars 1656. Snart fingo de kännedom om
den förändring som timat, då de af holländske vice guvernören
Paul Jaquet hindrades att gå i land, innan vidare order anländt
från Manhattan, enär han utan tvifvel fruktade att de nykomne
skulle på något sätt störande ingripa i den tingens ordning, som
nu var införd. Befallningen från Nieuw Amsterdam lydde att
det ej skulle tillåtas dem landstiga, men för att förse sig med
lifsmedel och dyl. för återresan finge de infinna sig der. Då
emellertid utvandrarne ej voro sinnade att genast återvända,
utan stanna qvar som kolonister, begaf sig Huyghen öfver land
till Nieuw Amsterdam för att utverka tillåtelse dertill och för
att sälja sin last och intaga en ny under afvaktan pä vidare
order från Sverige.

Till allt detta vägrade Stuyvesant och hans råd att gifva
tillåtelse och förnyade sin befallning att skeppet genast skulle
lemna floden. Det visade sig också att Holländarnes farhogor
och försigtighetsmått ej voro alldeles utan grund och nytta.
Under Huyghens frånvaro begåfvo sig några svenska kolonister
jemte en skara Indianer, under anförande af Papegoja, ombord
på fartyget och förde det trotsigt förbi Fort Casimirs kanoner
upp till Mantes Huck, der de satte utvandrarne i land. Oron
blef stor i Nieuw Amsterdam; tvenne af rådet skulle afgå till
Delaware jemte krigsskeppet De Waag, på hvilket Huyghen
fick medfölja, sedan han afgifvit en skriftlig förbindelse att på

’) Hising blef sedermera (1665) assessor i sjörätten och ^1668) tillika
notarius publicus i Göteborg. Elsvyck fick 1668 generalmajors fullmagt.
Riksregistr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free