Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
kolonien nya sveriges historia.
265
nu i åhr vndher Compagniet tagas skall medh Printzetorpp, hwarpå
Compag:t hafwer godhe prætentioner, som af Erijmennens innlagor
ähr att see.
Hwadh ahnbelanger the prætensioner som the Engellske och the
Hollendske hafua på thetta Revieret, så skola the af sigh siellfwe falla
när här wardher een fullkombligh besättningh gjord, hälst emedan the
wåre vthaf the rätte ägande sigh then närmaste rättighecten wärffwat
hafwe, och är sedhan besättningen ther på fölgd, and o ch thetta wärcket
på en tijdh stannat hade. The virginiske som här woro, tillbödo att
få kiöpa här landh, och besättia medh Colonierer, Jag sade att iagh
nu inthet kunne thet tillstå, efter iagh inge ordres hade. Weet och
icke heller om sådent rådeligit är, mädan wij nu ann så swage äre.
Ty j N: Nedherlandh, hafwa the Engellske såledhds kiöpt och lähnt
Landh af Hollenderne, att the them sedhan ther v t h trängt hafwe.
Men om icke till h an del en s förmehringh sådant motte een mann vppå
hans skrifftelige Eedh till K. M:£z tienst och thetta landz bästa, tillåtas,
hemställer iagh thet Högloffl. Collegio, oss woro fast gott ther borta
i Virginien een godh man på war sijda hafwa; och kunde här sijne
ti enare nedsättia, Men om någon fremmande sigh här landh kiöpa
will och sigh nidsättia, ther om ähre H. K. M-.tz och Collegij expresse
ordres och tillståndh.
Wårt follck angående, så äro the (Gudhi ske lo ff) mästadeels på
beenen, och alla ihoop till 370 Siälar, och woro the Swenske här tå
wij hijtkommo allenast 70. Thet gambla follck et blijfwa mästedeels
quare (een hooper Gubbar draga hem igen) een af them är bättre än
någon af the nykomne, suage, och een godh deel la ata och ovillige
Finnar, och äro the warachtigeste karlar med Gouverii: här ifrån
dragne, ther af een deel h adil e gierna blijfwit quare, the ther och
wijdh th en n a ti j den, hade mycket godt kunnat förrätta, som nu inöste
ståå ogiort till sijn tijdh.
Sidst hwadh war kyrkostaat wij dkomm er, så hade wij wäl behoff
een godh lärdh Präst, ändoch wij nu fuller hafwa 3 stycken N: Matthias
Nertunius, som fulle then bäste är, Laurentius Carolj Lock, som här
för detta warit hafwer, och är beskylt för Muterij, hvarföre Jagh hafwer
ärnat att senda honom hem, att förswara och befrija sigh, men han
är nu wordiii illa siuk. Then tredie, är Petrus Laurentij II i ort, och
är bode timmeligh oeh Andeligh fattigh Prästnian, han är j
Treefalldig-heetz Skantz.
Om nu Vplandh som är Compagnietz egitt landh, till 20 à 30
Skeppors vthsäde, motte gifuas till Prästegårdh, åth Nertunio, medh
the ringe hws ther äro, woro thet fast wäll, altså behöfde han ingen
annor gage af Compagniet. Om man här och Tijonde af follcket
god-willeligen motte bekomma, af Sädh och booskap allenast, så kunde
halfparten der af bestädias till Prästernes belöningh, then andhre
hal fp art till Schole- och kyrkiobygningh och vndherhold, Hwar till
och itt stycke landh, Jämwäl och till the fattigas vndherholdh och
vnge barns vpfostran tiente lagdt warda medh intrader och någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
