Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
STRÖDDA MEDDELANDEN. VIII.
20
hops framfart på 1590-talet uppstod mellan Österbottens allmoge oeh
Finlands ståthållare samt deras verktyg, intager Hans Hansson Fordell
eller, såsom hans namn också skrifves, Fordeel en mycket betydande
plats. Han tillhörde en slägt, som genom allmänna uppdrag,
förmögenhet och ansedda giften var en af de främsta i Österbotten. Hans
far, Hans Hansson Fordell d. ä., hade varit fogde och sedermera
(omkr. 1560) domare i Österbotten; han hade försträckt kon. Johan
penningar och derför fått frihet för sin gård. Dennes bror Lars
nämnes äfven såsom fogde i samma landsända, ocli begge bröderna idkade
landsköp i sådan omfattning, att de väckte Stockholmsborgarenas afund
och måste skaffa sig burskap i nämnda stad. Flere medlemmar af
slägten hade innehaft eller innehade vid denna tid prestsysslor i
Österbotten, och två af nu ifrågavarande Hans Fordeils mågar, Knut
Henriksson och Martinus Jacobi Yiloides, blefvo kyrkoherdar, den förre i
Pedersöre, den senare i Kronoby pastorat. Hans bror Knut blef 1600
klockare i Mustasaari. Sjelf beklädde Hans Fordell, som vid den tid,
hvarom nu fråga är, antagligen nalkades 70-taletJ), länsmanstjensten
i Pedersöre socken och dref, liksom fadern, en betydande handel.
Han bodde på Pinonäs, en nära sockenkyrkan belägen kungsgård,
som i Gustaf Yasas tid kommit i slägtens händer och på hvars egor
Jakobstad nu ligger. Fordeils hustru måtte hafva varit en qvinna af
ovanlig drift och oförskräckthet, såsom kan synas af nedanstående
skrift och af ett Klas Flemings bref (8/2 1597), hvari han kallar
henne »den onde djefvulen» och befaller hennes aflägsnande från det
insurgerade Österbotten på grund af hennes »praktiker, som hon brukar
på den förrädaren Hans Fordeils vägnar».
Det ligger i sakens natur, att Fordell genom sitt ärfda anseende,
sin förmögenhet, sin syssla och sina slägtförbindelser skulle, under
hvilka förhållanden som helst, hafva varit en betydande man inom
sin bygd. Han blef det i än högre måtto, då han ej följde andra
storbönders och tjenstemäns (ss. lagläsaren Erik Olofsson och fogden
Thomas Jöransson) föredöme och trängde allmogen i dess rätt och
frihet. Till Österbottens försvar mot ryssarna hade dessa nemligen
1591 förbundit sig att på egen bekostnad utrusta häst och karl för
hemmanet, mot vilkor att få behålla annat folk hemma, medan
Österbottens öfriga innevånare åtogo sig att gå man ur huse. Men när
freden kom, tvungo de nya rusthållarena allmogen att i inqvartering
mottaga dessa »hemryttare», såsom de kallades, ehuru Österbotten,
ensamt bland Finlands landskap, var befriadt från ryttare-borglägrets
börda. Allmogens klagomål hjelpte icke, tvärtom. Klas Fleming,
hvilken vid denna tid såsom Sigismunds ståthållare med snart sagdt
oinskränkt makt styrde Finland, skickade till Österbotten ännu mera
krigsfolk, både till häst och fot, som jämte »hemryttarne» skoningslöst
togo ut hvad de behöfde till sitt underhåll — och litet till. Nu sökte
*) Hans måg Knut Henrikssons ålder har varit var enda utgångspunkt för
bestämmande af Fordelis ålder. Mågen skall, hur otroligt det än låter, enligt
»Ge-nealogia Sursilliana», hafva varit född 1535.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
