Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
OM HANS FORDELL.
351
Till thet trettonde. Geste bos Hans Fordel Bengtt Larson till
Kräpelby med flere selskap uti 2 dygn som reeste ifrå Linköpings
herredagh. Och therföre opbar ban uti Persöö Sochen utaff 180 bönder
aff huar bonde spanmål */4 t:na och utaff 328 bönder aff huar bonde
Va t:na för utan andre perseler. Löp. 86 t.
Till thet iiortonde. Huad rätt och skäll Hans Fordel haffuer till
at opbäre för skiutz-färdz-penninger utaff 180 bönder aff huar bonde
smör 1 Lîb årligen.
Till thet femtonde fråges, om icke Hans Fordel är förste och
störste orsaken till thet inbördes blodz-utgiutelse, som sig emilien
Flemingen och Osterbothens bönder förordsakadhes : til tbet förste här aff,
att Flemingen fordradhe till the Swenske Hytter och Knechter aff
allmogen ifrå Wester- och Osterbothen ]/2 m^. af huar bonde til att
fraehte sig skutar ifrå Abo Län, eller om almogen heller ville the
skulle reese kring botnen til Swerige. Thertill stempladhe Hans
Fordel, att böndren skulle inge penn. utgiffna men hölle sig uti theris
preuilegier. För huilkit Flemingen förskickadhe til Osterbothn Oplans
ryttare uti Borgleger och finske ryttere och knechter at woldgeste
them. Och försambladhe the af böndren en summa spanmål. Till thet
andre: tå Hans Fordel kom ifrå Söderköpings herredag, drogh Jacob
Ilcka met flere bönder, som de finske hadhe woldgest, til Hans Fordel
och frågadhe honom til rådz, om the skulle taga sitt spanmål igen, som
the finske hade försarnbladt. Ther till ban them suaradhe, att thet
war H. F. N. befalning, att the skulle taga sitt igen. Och så föröktes
det erie onda öffuer thett andre 1).
Till thet sextonde, huadh rätt Hans Fordeli haffuer till att bäre
lanclzsens Signet uti sin taska och forsegler falske breff, almogen
owitterligen, såsom ban giorde på Gripsholm, anno 95. Tå försegladhe
han itt witnessbrefif imot Thomas Jörenson och Erich Olsson med
Landz-sens Signet af gemenige mans mun, som inthet theraff wiste ifrå
Österbotnen.
Till thet siutoude fråges, huarföre Hans Fordel haffuer föraehtbet
H. F. N. fullmachtbreff, som war Gabriel Thomason giffuit at
ut-fordre then 50-dels schatten. Och tå Gabriel förkunnadhe samme bref
uti Persöö, tå svaradhe Hans Fordel att then giärden på thet sätthet
war icke uti Linköpings herredag bewiliett, utan sedan uppfunnen,
och giorde almogen motspennigh.
Till thet adertonde, huarföre Hans Fordel in ed fougten
Augustinus, häredzhöfdingen owitterligt, höllo landzting uti Persöö sochn
Anno 1601 uti Februarij, och beslutadhe om then pålagde gärden,
som alle uthi Finland krigzfolket til hielp utgiorde, at the
Österbothen-ske inthet skulle göre. Men i then stadhen andre onyttige klagemål
försegladhe, för sin nytte skull, och therigenom försnellade såsom
otrogne män H. F. N. sextusen tynnor spanmål ifrå för utan andre
*) Denna punkt är af verkligt värde, enär den kastar ett, som vi tro, nytt
ljus öfver Klubbekrigets förhistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
