Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
XAVER LISKE.
292
af en stenograf. Ensamt med hjelp af denna dagbok kunna
underhandlingarna ar 1622 klart och uttömmande skildras, för
sa vidt det nämligen är fråga om polackarnes planer och
afsigter, hvilka, såsom bekant, ofta betydligt afveko från konung
Sigismunds. Här finnas ock mångfaldiga skrifvelser förtecknade,
hvilka kommit från den svenska sidan, dels från kommissarierne
eller De la Gardie, dels från konung Gustaf Adolf sjelf. Men det
är naturligtvis officiela skrifvelser, som blifvit stälda till
Radzi-will eller de polska kommissarierna och i sin ordning besvarade
af dem. Någon djupare inblick i de svenska planerna och
af-sigterna, i de förhållanden, som vid dessa underhandlingar
inverkade på svenskarne, finner man naturligtvis icke i dessa
aktstycken; den har man endast att söka i svenska källor. Men
polackarnes hemliga bevekelsegrunder kunna vi här komma på
spåren. Alla samtal med svenskarne, alla beslut, som öfver
hufvud fattades å polsk sida eller gemensamt med svenskarne, finna
vi här noga och troget återgifna. I alla händelser ega vi här
en ytterst intressant och rikhaltig källa, som i synnerhet genom
sin fullständighet och utförlighet är ytterst välkommen.
Jag kan naturligtvis icke här återgifva dagbokens 226 sidor,
stort format och mycket tätt tryck; jag måste inskränka mig till
att antyda dess innehåll i största allmänhet och skall endast på
slutet anföra åtminstone ett intressant stycke ur densamma in
extenso.
Dagboken börjar med Mitaus återeröfring. Den 5 Juli,
efter ett halft års belägring, öfverlemnade Mitaus besättning
slottet med vilkor att fritt få aftåga. Kort förut hade Gustaf
Adolf åter landat i Riga och drog med friska trupper åt
Kurland. Kristofer Radziwill kunde endast förfoga öfver en ytterst
otillräcklig styrka; han saknade framför allt artilleri och fotfolk,
hans trupper bestodo öfvervägande af ryttare. Äfven denna gång
hade konung Sigismund lemnat honom i sticket. Gustaf Adolf
visste mycket väl, huru föga denna lifländska kamp understöddes
af den polska adeln. Litthauens magnater gjorde visserligen sin
pligt, enär nyss nämda provins låg tätt invid deras gränser och
förbindelsen med hafvet för dem var af stor betydelse, men de
aflägsnare polska provinserna bekymrade sig föga om
tilldragelserna i Lifland, och konung Sigismund gjorde ingalunda hvad
han i detta läge hade kunnat göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
